"Genom att planera och genomföra dessa flygningar samlade vi in kunskap som annars skulle vara svår att få", säger Robert Lindberg.
Den 20–22 september ett antal flygningar mellan Skellefteå Airport och Northvolts gigafabrik 13 kilometer bort. Fordonet, en drönare med stora vingar från det svenska företaget Katla Aero, hade ett vingspann på 2,5 meter.
– Genom att planera och genomföra dessa flygningar samlade vi in kunskap som annars skulle vara svår att få. Det finns definitivt utmaningar framför oss, och några av dem har lyfts fram genom dessa testflygningar. Den ena är integreringen med andra flygtrafik- och tillståndsprocesser som måste effektiviseras, säger Robert Lindberg, vd för Skellefteå flygplats.
För att lära sig mer och tänja på gränserna testades olika start- och landningsprocedurer samt flygningar på olika höjder och i olika hastigheter. Flygningarna simulerade också framtida passagerartrafik. Den 22 september levererade ett demonstrationsflyg från Skellefteå Airport aluminiumburkar för batterier till Northvolt på 7 minuter, jämfört med 30 minuter för leveranser på marken.
– Genom att visa hur snabbt, effektivt och hållbart vi kan flyga varor, och i en inte alltför avlägsen framtid även passagerare, hoppas vi att fler intressenter kommer att se möjligheterna här och utveckla potentiella affärsidéer, kommenterar Sanna Bäckström, kommunikationsassistent på Northvolt.
"Genom att visa hur snabbt, effektivt och hållbart vi kan flyga varor, och i en inte alltför avlägsen framtid även passagerare, hoppas vi att fler intressenter kommer att se möjligheterna här och utveckla potentiella affärsidéer", säger Sanna Bäckström.
Henrik Littorin, chef för programmet för elektrifierad luftfart i Skellefteå, ELIS, konstaterar att ett helt ekosystem måste samarbeta för att detta ska kunna skalas upp till kommersiell verksamhet.
– Utveckling av infrastruktur för start och landning, el- och laddningsförsörjning, användning av luftrummet, hantering av passagerare, säkerhet och trygghet, underhåll och reparation, utbildning av piloter, integrering med marktransporter och mycket mer. Dessa testflygningar gav oss ännu mer information om alla intressenter som måste involveras för att detta ska fungera, säger han.
Henrik Littorin, chef för programmet för elektrifierad luftfart i Skellefteå, ELIS, konstaterar att ett helt ekosystem måste samarbeta för att detta ska kunna skalas upp till kommersiell verksamhet.
Samtidigt som drönartesterna genomfördes hölls slutkonferenserna för projekten FAIR och Nordic Battery Belt som båda leds av Kvarkenrådet EGTS i samarbete med partners från Finland, Sverige och Norge.
FAIR-projektet har bland annat kartlagt vad som krävs för att bli en tidig implementerare av elflyg.
– FAIR har satt vår region på kartan när det gäller elflyg och dess betydelse för regional tillgänglighet. Vi är nu en aktör som omvärlden vänder sig till med frågor och samarbetsinitiativ och vi har påverkat hur frågan hanteras på nationell nivå i Norden, berättar Mathias Lindström, direktör för Kvarkenrådet EGTS.
"Vi ska jobba för att bli den första regionen som aktivt tar i bruk reguljära elflyg – även gränsöverskridande elflyg", säger Mathias Lindström.
Han menar att FAIR lagt en bra grund för att fortsätta utveckla denna region till en föregångare av elflyg.
– Vi ska jobba för att bli den första regionen som aktivt tar i bruk reguljära elflyg – även gränsöverskridande elflyg, säger Mathias Lindström.
Elflygplan designade för kommersiellt passagerarbruk är under tillverkning och inom ett par år kommer de att vara klara. Första generationens elflyg kommer endast att rymma ett fåtal passagerare och kommer främst att användas för lokal och regional flygtrafik.
Drönaren lyfter från Skellefteå Airport.
– Elflyg utvecklas snabbt tack vare stora förbättringar inom batteritekniken under de senaste årtiondena. Det regionala elflyget har potential att radikalt öka tillgängligheten i Kvarken- och Nordlandregionen, berättar Anders Forsgren, projektledare för FAIR och avdelningschef vid Tyréns.