Kjell Lindskog har cirka 300 patent.
– Jag, Skellefteå Kraft och Energimyndigheten satsar nu sju miljoner kronor på sluttestet och finliret av systemet, berättar Kjell Lindskog.
Kjell Lindskog och sonsonen Anton som också jobbar hos Lindskog Innovation.
I juli 2016 kunde Norran Affärsliv berätta om Kjell Lindskogs vindkrafttester på Skellefteå Drive Center i Fällfors där han körde omkring med ett rotorblad på en släpvagn. Under hösten samma år installerades prototypen på en turbin i Jokkmokksliden, som ligger i Malå kommun. Den placerades då på en av fyra turbiner i vindkraftparken som saknade avisningssystem. På så sätt blev det ganska enkelt att göra en utvärdering.
– Om det här fungerar blir detta större än allt annat som jag jobbat med, sa Kjell Lindskog när Norran Affärsliv träffade honom för två år sedan.
Hur gick då försöket i Jokkmokksliden?
I rapporten från Energiforsk, som tillsammans med Energimyndigheten, Skellefteå Kraft och Kjell Lindskog finansierade försöket, konstateras att ”metoden fungerade väl och en framtida kommersialisering har goda möjligheter att öka produktionskapaciteten och därmed lönsamheten på befintliga och nya vindkraftverk i kallt klimat.”
Jörgen Svensson, Skellefteå Kraft och Kjell Lindskog studerar ett av testbladen.
Systemet som Kjell Lindskog skyddat med två patent och med ett tredje på väg visade sig fungera enligt ursprunglig plan.
– Vad som nu återstår är att trimma de i systemet ingående komponenterna för att systemet ska bli kommersiellt attraktivt och kundanpassat, säger Jörgen Svensson, affärsenhetschef för vindkraft vid Skellefteå Kraft.
Han har varit engagerad i projektet sedan Kjell Lindskog 2014 första gången presenterade sin idé för Skellefteå Kraft.
– Vi insåg redan då att det fanns en stor potential i detta och vi har blivit mer och mer övertygade om att det här kan bli riktigt stort, berättar Jörgen.
Problemet som systemet hanterar är att när is sätter sig på rotorbladen påverkas aerodynamiken hos bladen och verkens effektivitet minskas. Detta leder till produktionsförluster och kan också innebära en säkerhetsrisk för personal och besökare vid vindkraftverken eftersom bitar av isen ibland lossnar och slungas iväg.
– Isbeläggningen kan dessutom medföra att vindkraftverken står still en längre tid. Då ökar underhållskostnaden och livslängden på lagren minskar, säger Jörgen Svensson.
Det Kjell utvecklat är ett kontinuerligt autonomt system för avisning av blad där både upptäckt av is och styrningen av uppvärmningen ingår.
– Vårt koncept bygger på att avisningsmaterialet appliceras i cirka tio sektioner per blad, vilket innebär att man bara behöver byta ut de sektioner där det uppstår problem utan att plocka ner hela turbinen. Vi har också ett avancerat larmsystem som direkt indikerar om det finns risk för isbildning på någon sektion, berättar Kjell.
Systemet för avisning har Kjell Lindskog skyddat med två patent och ett tredje är på väg.
Grunden i konceptet är ett komplext kompositmaterial. Förutom att applicera systemet på befintliga vindkraftverk kan det även byggas in i alla nya turbiner som tillverkas, vilket innebär en mycket stor marknad för produkten.
– Vad vi kommer att satsa på är ett helt system från tillverkning av halvfabrikat till montage och service. Detta kan leda till en hel industri med många anställda här i Skellefteå, säger Kjell Lindskog.
Av hans cirka 300 patent har många blivit färdiga produkter som därmed skapat arbetstillfällen i Skellefteå.
Hans uppfinnarbana startade 1965 när han via företaget Racing Plast Burträsk, RPB, utvecklade tävlingsbilar. Sedan fortsatte Kjell med utveckling av kompositprodukter.
Kjell Lindskog med sitt klassiska tennisracket i kompositmaterial.
– 1974 tog jag fram ett tennisracket i komposit för företaget Tretorn där spelaren Ove Bengtsson var vår testpilot och 1978 utvecklade jag en ishockeyklubba i kompositmaterial med Hardy Nilsson i samma roll. Tyvärr blev Tretorn uppköpt och samarbetet med dem upphörde och hockeyklubban blev inte godkänd av internationella ishockeyförbundet eftersom den var för stark. Jag var för tidigt ute med båda dessa produkter. Då var det träklubbor som gällde i ishockeyn och den stora finska tillverkaren Koho sattes käppar i hjulen för oss, medan det idag bara handlar om komposit, berättar Kjell Lindskog.
1978 uppfann han en vikbar slalomkäpp som då började användas i världscupen och sedan blev det även många produkter för Försvarsmakten som Kjell av sekretesskäl inte kan berätta speciellt mycket om.
Redan på 1980-talet var Kjell Lindskog inne på det här med säkerhetssystem för kontanthantering och 1992 tog utvecklingen av systemet fart tillsammans med Securitas.
Internationella ishockeyförbundet förbjöd Kjell Lindskogs ishockeyklubba i komposit eftersom den var för stark.
– Jag erbjöd dem att köpa mitt patent men de valde att inte satsa på det så då gjorde jag det själv och 1995 startade jag företaget Security Qube System, SQS här i Skellefteå. Vi var först i världen med säkerhetsväskor av det här slaget. Tekniken bygger på att pengarna färgas med en speciell säkerhetsfärg om säkerhetsväskan utsätts för attack. Det gör att pengarna blir oanvändbara. SQS ägs numera ägs av det norska börsnoterade företaget StrongPoint och tillverkningen sker fortfarande i Skellefteå.
Lindskog Innovation har idag åtta anställda, där de flesta tidigare arbetat hos SQS.
Selina Gustafsson är en av åtta anställda hos Lindskog Innovation.
– Jag har ett mycket bra team som nu är redo att vara med när vindkraftsatsningen tar fart på allvar. Sedan har jag också ett bra samarbete med samma konsultföretag som hjälpte mig med utvecklingen av elektroniken i säkerhetsväskorna. En variant av den tekniken använder vi nu också när det gäller avisningen av bladen på vindkraftverken, säger Kjell Lindskog och inflikar att den teknik han utvecklat för avisningen också kan användas inom andra områden där det finns problem med isbildning.
Kjell Lindskog öppnar ständigt porten för nya idéer.