”Med vår politik hade skolan haft 210 miljoner mer”

Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) riktar skarp kritik mot majoriteten efter Norrans artikel om besparingar i skolan. ”Vi hade inte varit i den här situationen om vi fått gehör för våra förslag”, säger han. ”Deras politik är som en servettskiss”, kontrar Fredrik Stenberg (S).

Andreas Löwenhöök (M) anser att besparingar inom skolan hade kunnat undvikas med Moderaternas politik.

Andreas Löwenhöök (M) anser att besparingar inom skolan hade kunnat undvikas med Moderaternas politik.

Foto: Gerth Hedberg

Skellefteå2024-02-03 12:00

Vi har nyligen berättat att grundskolan i Skellefteå står inför en ekonomisk kris. Det saknas runt 90 miljoner kronor och uppemot 100 visstidskontrakt kan komma att inte förlängas.

Enligt Andreas Löwenhöök hade den typen av besparingar kunnat undvikas med Alliansens politik.

– Jag har gått igenom tio års Alliansbudgetar och vi har under de åren avsatt mer resurser till skolverksamheterna än majoriteten. Sammanställer man det hade skolan i dag haft ungefär 210 miljoner kronor mer vilket motsvarar 350 tjänster, säger han.

I Norrans senaste artikel medgav kommunalrådet Lorents Burman (S) att skolan varit underfinansierad över tid. Så har det inte låtit under alla debatter över åren, anser Löwenhöök.

– Då har man framställt det som att man tillskjutit stora satsningar till skolan. Men vi kan konstatera att de ekonomiska ramarna inte motsvarat löneökningar och prisuppräkningar. År efter år har man haft ett förtäckt besparingskrav som inte varit tydligt för invånarna och kommit som en chock för skolorna, säger han.

undefined
Andreas Löwenhöök (M) anser att besparingar inom skolan hade kunnat undvikas med Moderaternas politik.

I år ville Alliansen ge drygt 10 miljoner mer till skolan jämfört med majoritetens budget.

Det hade fortfarande inte räckt för att täcka behoven?

– Visst, det köper jag. Men det var vad vi mäktade med för året. Sett över tid hade vi varit i en helt annat situation om vi fått gehör för våra förslag.

Han påpekar att en del av pengarna som kommunen sköt till i år faktiskt kom i form av en extrasatsning från den M-ledda regeringen.

– Vi kommer att återkomma med skarpa förslag kopplat till skolan i Skellefteå. Vi är beredda att avskriva underskottet, men det ger ju i sig ingen utvecklingskraft och arbetsro.

Du säger att skolan står i fokus för Alliansen. Men det säger ju också majoriteten.

– 210 miljoner kronor över tid. Det hade man fått med vår politik. Där kan vi tala om en tydlig skillnad.

undefined
Ekonomin i Skellefteås grundskola är krisartad och nu förs diskussioner om att inte förlänga visstidsanställningar.

Era budgetförslag har anklagats för att vara verklighetsfrånvända.

– Vår budget är lika realistisk som majoritetens. Historiskt har det snarare visat sig att deras budgetar inte har hållit.

– Rent krasst får andra verksamheter inom kommunen stå tillbaka om vi får bestämma. Fritidsnämnden och kulturnämnden kan till exempel inte räkna med lika stor tilldelning och kommunstyrelsen kan behöva dra ned på vissa projekt.

Redan i november 2023 lade Moderaterna och Kristdemokraterna ett förslag om att avskriva skolans underskott för 2024, men det avslogs. I stället röstades ett liknande förslag igenom i onsdags.

Moderaterna hade även ett tilläggsyrkande om likvärdigheten i skolan men det avslogs.

– Det är märkligt att man från majoritetens sida inte tydligare vill ta tag i den saken.

För- och grundskolenämndens ordförande Fredrik Stenberg (S) hävdar tvärtom att underskottet hade varit högre med Alliansens politik.

– Hela deras budget är som en servettskiss, för att låna ett uttryck av Löfven. De har ingen finansiering för sin politik och det är alldeles tydligt.

– Målet med vår politik är att bygga välfärd i kommunen, inte till exempel att investerarna i Northvolt ska få god avkastning. Moderaterna prioriterar däremot inte välfärden.

undefined
Fredrik Stenberg (S), ordförande i för- och grundskolenämnden, kallar Alliansens budget för en servettskiss.

Han konstaterar att kommunen bedriver en kostnadseffektiv verksamhet.

– Kostnaderna ökar, bland annat i takt med att vi har en större friskola. Utbetalningarna till fristående huvudmän har ökat väldigt mycket samtidigt som vi medvetet valt att inte kostnadsreducera i samma omfattning. Det är också en medveten politik att till exempel inte lägga ned fler skolor.

Att oppositionens förslag röstades ned i höstas förklarar han med att det var för tidigt att ta beslut då.

– Det är väl ändå nån slags rimlighet att budgetåret ska få inledas innan man begär en avskrivning på budgeten.

Varför avslog ni Moderaternas förslag att utreda hur man kan öka likvärdigheten i skolan?

– Det har sin grund i att det bröt mot formerna när vi fattar beslut. Förslaget följde inte strukturen vi har i vårt systematiska kvalitetsarbete. Men likvärdigheten är viktig för oss, vi vill ha en jämlik skola och det ska vi fortsätta utvärdera. 

Kan du redan nu presentera några förslag för hur ni ska vända det ekonomiska läget?

– Den frågan måste vi få återkomma till, ingen har ju en budget för 2025 ännu. Men jag hoppas till exempel att regeringen kommer att skjuta till extra pengar till kommunerna i sin vårbudget som vi kan lägga på skolan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!