– Vi fortsätter naturligtvis att jobba för det, men vi får allt svårare att klara av det vi måste leverera som kommun. Jag är rädd för att vi kommer att få extrema utmaningar i trafiksituationen framöver, säger han.
Han är kritisk till att regeringen inte jobbar för att skynda på projekten.
– Vi växer så oerhört i Skellefteå. Det är inte en normal situation. Vi menar att det inte går att jobba på traditionellt vis då. Det tar för lång tid. Tidsplanerna måste pressas – inom lagens gränser såklart.
Han är kritisk till att det tagit 18 månader från det att Norrbotniabanans järnvägsplaner var klara och att regeringen ännu inte gett startbesked för banbygget.
– Visst, planerna överklagades, men det skulle ha kunnat lösas på tre, fyra månader. Vad väntar regeringen på? Varför ger de inte startbesked?
Han påpekar att det inte borde vara något problem med pengar då det finns cirka 15 miljarder kronor avsatta i budget för Norrbotniabanan.
– Så vari ligger problemet? Vi får inga besked om varför det dröjer. Håller de på att se över kostnadskalkylen, och vad innebär det i så fall?
Han oroas även över att det inte finns något besked om när Norrbotniabanan till Luleå ska vara klar.
– Kommunalt kan man inte jobba med projekt utan att ha ett slutdatum.
Samma oro har han kring förbifarten för E 4 i Skellefteå.
Han påpekar att det finns en vägutredning från 2012 med förslag om att dra E 4 via Östra leden.
– Det avsattes 1,4 miljarder kronor 2022 till projektet men nu gör Trafikverket återigen en utredning om alternativa dragningar. Alternativet då är att dra den via Gunsen mellan Bergsbyn och Ursviken med påfart mellan södra Innervik till Boviken. Men då ökar kostnaden med fyra miljarder kronor och arbetet avbryts för framtiden.
Han tillägger:
– Det finns med all rätt en oro för att det då inte kommer att finnas finansiering. Därför måste Trafikverket innan 2024 är slut komma fram till att Östra leden är enda alternativet, säger han.
Han säger att Trafikverkets annonserade byggstart för projektet tidigast 2029.
– Det skulle kunna starta minst två år tidigare. Jag har sagt till Trafikverket att de måste trycka ihop tidsplanen och jobba parallellt med olika delar av beslutsprocessen.
Han berättar att kommunen haft otaliga möten med Trafikverket och regeringen kring detta. Senast för en dryg vecka sedan hade han ett teamsmöte med infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
– Det kan vara lätt att peka på Trafikverket, men regeringen är deras uppdragsgivare och måste trycka på. Regeringen borde vilja vara proaktiv. Om E 4 står klar 2032, som de gått ut med, så är det fyra år för sent.
Lorents Burman anser att E 4 och Norrbotniabanan måste stå klara till Skellefteå 2030.
Han påpekar att Andreas Carlson är den enda han lyckats få kontakt på i regeringen och att han lyssnar och är införstådd med situationen.
– Men han bestämmer inte själv. Det är Elisabeth Svantesson som håller i pengarna. Förutom Andreas Carlson så har vi ingen dialog med regeringen. Det är en väldigt konstig situation. Kommunen kan inte stå själv vid en sådan här oerhörd tillväxt.
Han oroar sig också över att den gröna omställningen "kan gå Sverige förbi". Han tycker att regeringen måste få hit fler gröna etableringar såsom Northvolt.
– I Tyskland uppvaktar Olaf Scholz batteriföretag för att få dem att etablera sig. Förutsättningarna är svårare i Sverige. Det här borde vara en högprioriterad fråga.
– Vi vill också att de tar oss på allvar i Skellefteå, säger Lorents Burman.
Norran har sökt Andreas Carlson vid tre tillfällen med önskemål om en intervju kring detta utan att få någon återkoppling alls.
Här är frågorna vi skulle vilja ställa:
- Varför har inget startbesked givits för Norrbotniabanebygget?
- Håller ni på att se över kostnadskalkylen för banbygget?
- Varför finns inget slutdatum för bygget av banan till Luleå?
- Varför kan regeringen inte skynda på bygget av förbifart E 4 – det riskerar att bli en ohållbar trafiksituation inom några år?
- Hur ser du på situationen kring infrastrukturen i Skellefteå?
- Lorents Burman är orolig för att Sverige förlorar investeringar inom grön omställning på grund av att regeringen inte aktivt arbetar med att få hit fler och med att hjälpa kommuner där investeringar sker. Kommentar till det.
- Hur viktig är frågan om att få hit gröna investeringar för er?