Astrid Löfgren får larver i kostymen i sitt jobb på sommarteatern.
– Det hade kunnat vara en amerikansk zombiefilm, säger en förbipasserande om landskapet som bildats längs älven vid Nordanå.
Häggspinnmalen kommer varje år, det är bara en fråga om i vilken utsträckning den förökar sig. Med några års mellanrum blir larverna så pass många att de förändrar hela landskap.
– Det är normalt och ingenting att vara orolig för, säger Marcus Arnerup som är jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet.
Enligt honom kan värmeböljan som kom till Skellefteå i mitten av maj varit en bidragande faktor till att spinnmalen spridit sig så snabbt.
Astrid Löfgren jobbar som parkarbetare i Skellefteå kommun. Hon säger att spinnmalen inte påverkar henne när hon jobbar i stadens parker men att de är ett problem på hennes andra jobb.
– Jag är med i sommarteatern på Medlefors och där har vi några träd som är angripna. Larverna hamnar på våra kostymer och överallt. Det är inte jättenajs men det är som det är, säger hon.
Larverna lägger sina ägg på häggen och äter upp bladen. Hur många de blir handlar bland annat om vad det varit för väder och hur många de var året innan. Marcus Arnerup säger att de minskar till mängd efter några år eftersom så många andra djur vill äta upp dem.
– Det finns en viss stekel som äter dem. De lägger sina ägg på spinnmalen och äter upp dem inifrån. Småfåglarna gillar dem också, säger han.
Marcus Arnerup är jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet.
Nätet de spinner är till för att skydda djuren från sina naturliga fiender.
– Insekter och fåglar kommer inte åt de så lätt när de är täckta. Men nätet skyddar också till viss del mot väder och vind.
Marcus Arnerup tror att larverna kommer bli till fjärilar i början av juli.
Det är på grund av den ofattbara mängd larver som näten blir så stora.
– Varje liten larv spinner bara någon ensam liten tråd, men det handlar om 100 000-tals larver på varje träd, säger Marcus Arnerup.
Varför spinnmalen är så aktiv längs älven säger han snarare handlar om att det är mycket hägg där än att själva malarna trivs i en sådan miljö.
Trots obehagskänslorna spinnmalen kan orsaka hos oss människor är de inte nödvändigtvis skadliga för träden.
– Det är ingen fara för träden om det inte är väldigt återkommande år efter år på samma träd. Häggar är tuffa träd.
Är ens trädgård invaderat av de spinnande larverna säger Marcus Arnerup att det bara är att vänta ut dem.
– Personligen tycker jag inte att det är någon ide att försöka bekämpa dem. Men vill man så kan man försöka spola bort dem med vatten.
Bland annat området vid älven nedanför Nordanå är angripet av häggspinnmalen.
Häggspinnmalen är bara en av många spinnmalsarter som väver sina nät kring träden.
"Det är spökträd", säger Kaisa Edström.
Enligt biologen är det inte långt kvar tills larverna övergår till nästa fas av livet och träden inte längre täcks av larver och nät.
– Fjärilarna kommer troligtvis börja flyga snart. Kanske i början av juli.
Han berättar också att ett vanligt missförstånd är att häggspinnmalen sprider sig mellan olika sorters träd.
– Själva häggspinnmalen brukar inte ta sig till andra träd eller växter. Dock finns det många andra spinnmalar som kan förvirra. Så om man till exempel har fått sitt äppelträd täckt av nät handlar det nog om apelspinnmalen.
Kaisa Edström tog en promenad längs de nätbeklädda träden vid älven. Hon tycker inte att träden är obehagliga, utan bara en del av naturens gång.
Kaisa Edström minns att det var mycket häggspinnmal i Skellefteå för några år sedan och är inte förvånad över årets mängd.
– De är ju spökträd, det är inget mer än så. Men det är inte så att jag har lust att ställa mig under träden direkt. Naturen gör vad den vill, oavsett om vi tycker att det är fint eller inte, säger hon.