Hedvigsgården i Kåge. Nattpersonalen hänvisades till kontorstimmar då de hade problem: ”Kommunen hade in köpt in dygnet runt-support, fick vi höra”.
– Det är en otrolig stress när ett så viktigt arbetsverktyg som larmfunktionen kan slås ut av att wifit ligger nere, säger Konrad Andreasson, vårdbiträde på Hedvigsgården.
Strax efter tolvslaget på nyårsnatten gick strömmen på Hedvigsgården. Nattpersonalen skriver en avvikelse där det framgår att strömavbrottet varade i cirka 1,5 timmar. Det blev kolsvart i hela fastigheten, vissa vårdtagare snubblar i mörkret och personalen får arbeta med ficklampor. Larmsystemet slås också ut, men kommer tillbaka efter cirka en halvtimme. Trodde personalen då, men senare upptäcker man att trygghetskamerorna inte kom igång. Inte förrän drygt ett dygn senare. Det berättar personal som jobbade under natten.
Personal som tog kontakt med larmoperatören hänvisades till kontorstimmar. Beskedet var att inget kunde göras förrän nästkommmande vardag. De informerades också om att det fanns en dygnet runt-support men att Skellefteå kommun valt att inte köpa den.
Konrad och hans kollegor på Hedvigsgården är inte ensamma om att uppleva problem med det nya larmsystemet. När Norran granskar avvikelserna inom kommunens vård- och omsorg perioden oktober till och med januari, visar det sig att det skrivits ett 30-tal anmälningar som rör larmproblem. Det är alltifrån larm som legat nere helt på grund av strömavbrott eller ett strejkande internet, larm som stressar genom att pipa ständigt trots att de besvarats av personal, falsklarm eller problem med att komma in i appen där larmen kan ses och besvaras.
Rapporter om brister börjar komma in i takt med att ett nytt larmsystem installeras av kommunen. Arbetet påbörjades i oktober och hittills har systemet driftsatts på ungefär hälften av kommunens 20 vård- och omsorgsboenden.
Den nya larmoperatören ersätter Tunstall, vars system också orsakade problem. Så pass stora att kommunen krävde, och fick, skadeståndsersättning på cirka en halv miljon kronor. Problemen med den tidigare operatören var värst under hösten 2020, och handlade bland annat om fördröjda larm. Kommuner över stora delar av landet upplevde liknande problem med operatören, som drabbades av ersättningskrav från över 30 kommuner.
Men larmproblemen fortsätter – trots bytet av operatör. När Norran talar med vård- och omsorgspersonal framkommer ytterligare problem, som saknas i avvikelserna. ”Vi är nog generellt sett dåliga på att skriva avvikelser”, förklarar skyddsombudet Anette Enmark, som tror att mörkertalet är stort.
– Det blir ytterligare ett moment som ska hinnas med, utöver ett arbetspass man knappt hinner som det är.
Personalen är redan pressade. I en avvikelse skriver en anställd att stressen har medfört sömnproblem och hjärtklappning.
– Det här blir nog droppen för många, som bara inte orkar fortsätta.
När ni talar om att det kommer många falsklarm, hur många kan det handla om?
– En natt hade vi 52 falsklarm, från ett och samma rum. Det kan bero på att en kamera inte blivit rätt inställd. Men varje gång det larmar, måste vi ju gå till rummet. Och händer det nattetid är du ofta ensam med ansvar för minst en korridor.
Kan ni inte bara ändra inställningen?
– Nej, det måste göras dagtid, och vi har ju ingen support att vända oss till nattetid, säger Anette Enmark.
En undersköterska berättar även att det ibland kan se ut som att personal är inloggade i ett rum, fastän ingen egentligen är där.
– Det kan ju leda till att någon annan struntar i att gå till rummet fastän det gått ett larm, eftersom det ser ut som att någon redan är där. Vårdtagaren riskerar ju att inte få hjälp.
Liknande situationer gör det svårt att ”slappna av”, säger en person. Men trots att en kamera uppenbart har strejkat, kan personal få höra av larmoperatören att de inte hittar något fel:
– Man känner att man måste rusa mellan rummen för säkerhets skull.
De tjutande larmen är även störande för vårdtagarna.
– Och att vi ständigt ser på telefonerna tar fokus från dem.
”Det känns som att vi är försökskaniner för systemet”, säger Konrad Andreasson, som även arbetat som it-tekniker.
– Det känns som att de krängt på oss en beta-version, något som är långtifrån färdigutvecklat. Jag undrar hur man tänkte när man köpte in systemet?
Om avsaknaden av support säger han:
– Det leder till att vi blir extremt sårbara, särskilt helger och nätter då vi är lågt bemannade.
Malin Andersson, Kommunal. ”Har man en dygnet runt-verksamhet måste man ha en dygnet runt-support. Natten glöms ofta bort, men då är vi som sårbarast”, säger hon.
I en avvikelse ber en personalgrupp att det ska göras en risk- och konsekvensanalys av larmsystemet, som de ser som ett arbetsmiljöproblem. Avvikelsen är från november.
Malin Andersson, ordförande i Kommunals vård- och omsorgsklubb, känner igen problemen.
– Det är klart att det är ett stort problem. Självklart behöver man en dygnet runt-support då man har en dygnet runt-verksamhet.
Överlag glöms natten ofta bort av kommunen, fortsätter hon.
– Men de är ju extra utsatta, då bemanningen är lägre och ansvaret större.
Kommunal har legat på arbetsgivaren om behovet av risk- och konsekvensanalyser, fortsätter hon. Men utan framgång.
– Det har inte gjorts några riskanalyser, inga som vi har sett.
Vad tycker ni om det?
– Det handlar ju om att vara beredd på vad som kan inträffa, och ha en plan för det. Om larmet lägger av mitt i natten, vad gör vi då? Sådant ska det finnas handlingsplaner för, om det saknas är det allvarligt.
Kommunal har också efterfrågat en mer direkt koppling mellan de som arbetar med larmsystemet i verksamheten och projektgruppen som inför systemet.
– Det är ju medarbetarna som arbetar med larmen. Inte enhetscheferna, som i dagsläget är de som kommunicerar med projektgruppen.
Flera personer berättar för Norran att personalen skriver för få avvikelser, att man känner att det helt enkelt inte hinns med. Malin Andersson ser risker också med det.
– Ja, det är inte säkert att kritiken når fram till projektgruppen, som verkligen behöver få all information.
Hur påverkar det personalen?
– Det skapar en enorm otrygghet, och en stor stress. För vad ska de prioritera? Vad händer om larmet lägger ned?
Vad är det värsta som kan inträffa?
– Det ju exempelvis att vårdtagare faller riktigt illa och inte får hjälp, vårdtagare kan till och med dö, säger Malin Andersson.
Fakta
19 oktober: Nytt larmsystem som larmar många gånger per larm nästan hela natten. Larmtelefonen tog stor uppmärksamhet från omvårdnadsarbetet.”
29 oktober: ”Många vårdtagare vakna = många larm från kvällen, man hinner ej läsa journalanteckningarna. Man måste till lägenheterna för att kvittera larmen annars återkommer de 2 ggr/minut.”
8 november: ”Kan ej logga in på (operatörens) larmsystem. Kan ej se larm, svara på larm eller logga ned larm. Tar hjälp av kollega som får ringa manuellt hela arbetspasset för att tala om var det larmar.” (Kollegan som hjälpte till anmäler motsvarande, att det var en stressfull situation att hantera både sina egna och kollegans larm.)
11 november: ”Vi har länge pratat om hur stressande nya larmen upplevs av oss.//Eftersom flera rum har både trygghetslarm, sensorlarm och dörrlarm innebär det att det kommer påminnelser på 2-3 var trettionde sekund från ett och samma rum plus från övriga larm vilket gör att det piper stup i ett.”
24 november: ”Larmsystemet varnar att det ej haft kontakt med larmtelefonen under minst 30 minuter.//Kan innebära ökad risk för brukarna samt ökat arbete för personalen.”
4 januari: ”Larmsystemet är inte att lita på. Kameror startat hela tiden fast vårdtagare ligger och sover. //Risk att andra viktiga larm försvinner i flödet.”
7 januari: ”Kameralarm hela natten. Personen sover, risk man missar andra viktiga larm.”
26 januari: ”Risk att boende skadas då systemet inte är pålitligt och risk att missa larm bland alla falsklarm.”
(Ett axplock av avvikelserna)