Socialdemokraterna i Skellefteå tog fram ett valmanifest inför valet 2018 med ett antal punkter som partiet ville genomföra den kommande mandatperioden. Manifestet innehöll bland annat löften om satsningar på skola och utbildning.
En av punkterna var att anställa fler lärare, förskollärare och barnskötare.
Men när Norran begär ut statistik över antalet anställda står det klart att utvecklingen snarare har gått åt motsatt håll. I dagsläget jobbar nämligen färre lärare i de kommunala skolorna än för fyra år sedan.
– Den huvudsakliga förklaringen är att det är svårt att hitta rätt kompetens för de tjänster vi utlyser. Det är ett problem som vi delar med resten av Sverige, resonerar Fredrik Stenberg (S).
I april 2018 fanns det 2 401 anställda lärare, förskollärare och barnskötare i de kommunala verksamheterna i Skellefteå. I april 2022 var siffran 2 331.
Är det ett misslyckande?
– Jag skulle inte säga att det är ett misslyckande, utan snarare ett tecken på att vi är en del av arbetsmarknaden i stort. Det viktiga är att ha fokuset framåt. Att skapa hållbara arbetsplatser dit folk vill komma, men också stanna och utvecklas. Och det tycker jag att vi jobbar med, säger Fredrik Stenberg.
Om svårigheten ligger i att få hit folk med rätt kompetens, hur arbetar ni då för att lösa det?
– Tack vare alla industrietableringar lär det komma medflyttande personer som har kompetens. Sedan handlar det om att fortsätta att vidareutbilda de anställda som redan finns inom kommunen. Till exempel har förskolan jobbat rätt mycket med att kompetensutveckla outbildade barnskötare.
Just barnskötare har det faktiskt blivit fler av i Skellefteå de senaste åren. Men för många av de andra yrkesgrupperna går utvecklingen alltså åt andra hållet.
Mikael Johansson, ordförande för Lärarförbundet i Skellefteå, betvivlar inte att det finns en politisk vilja att anställa fler lärare. Men då måste det också finnas en vilja att förbättra arbetsvillkoren, säger han.
– Man måste jobba för det, både kortsiktigt och långsiktigt. I det arbetet är lönen ett jätteviktigt verktyg, inte minst för att behålla de lärare som redan finns i organisationen. Det är oroande att antalet lärare har minskat med tanke på att Skellefteå växer, då är det ju ännu viktigare att man visar att Skellefteå är ett bra alternativ.
I riksmedia har Bolidenskolan tidigare i år tagits upp som ett skräckexempel på en skola där eleverna har fått vänja sig vid täta lärarbyten. Vissa år har så många som var tredje lärare försvunnit därifrån. Knäckfrågan – hur läraryrket ska göras mer attraktivt – har flera svar, anser Fredrik Stenberg.
– Lönen är viktig, men också arbetsmiljön och den grundläggande respekten för läraryrket i samhället. Tyvärr utbildas för få lärare och vi arbetar för att hitta sätt att hantera det i vår organisation. Det kan handla om att satsa på andra tjänster inom skolan, till exempel lärarassistenter. Ibland kan dessa vara kopplade till statsbidrag och ibland kan det vara egna lösningar, säger Fredrik Stenberg.