Skyddet för patienten vid skönhetsingrepp är svagt och oklart.
Många skönhetsbehandlingar kräver medicinsk kompetens och har betydande hälsorisker. I dag finns inga krav på kompetens för den som ska utföra estetiska kirurgiska ingrepp och injektionsbehandlingar.
Oreglerad marknad
De som inte anser att de bedriver hälso- och sjukvård omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen och är därför inte tvungna att anmäla sin verksamhet till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. De som utför ingreppen behöver inte ha någon legitimation för yrket och det finns inget krav på patientförsäkring.
– Avancerade skönhetsingrepp såsom injektioner eller behandlingar som penetrerar djupt ner i hud och vävnad kräver medicinsk utbildning, minst som sjuksköterska, som har kännedom om kroppens anatomi och fysiologi. Helst bör en läkare finnas på plats på kliniken som på vilken annan vårdinstans som helst, säger Ghoncheh Yazdani och fortsätter;
– När det kommer till botoxinjektion så kan man till exempel få bestående muskelskador och påverkan på mimik, eller som vi ofta ser på ögonkliniken att det finns risk för bestående problem med torra ögon.
Viktigt med läkare på plats
Skönhetsingrepp fortsätter att öka i popularitet. Konsumentverket beräknar att 285 000 svenskar gjorde ett skönhetsingrepp mellan åren 2015–2018.
Läkaren Ghoncheh Yazdani välkomnar en lag som rensar bort oseriösa aktörer inom skönhetsbranschen.
– Om man funderar på en injektionsbehandling är mitt råd att söka sig till en klinik som har en läkare på plats. Det handlar om patientens säkerhet. Traditionell sjukvård, såsom vårdcentral eller akuten, har sällan god kännedom om skador efter sådana ingrepp så den klinik som utför behandlingen bör ha god kännedom, utbildning och plan för åtgärd vid akut skada. Därför är det viktigt att en läkare med vidareutbildning är på plats, eller bäst av allt utför behandlingen, säger hon.
Nu har ett nytt lagförslag kommit med syfte att stärka patientsäkerheten. Det innehåller krav på att endast specialistläkare ska få utföra estetisk kirurgi och att läkare, tandläkare eller sjuksköterskor ska få ge estetiska injektionsbehandlingar.
Nytt lagförslag
Förslaget innebär också krav på att de som arbetar med att utföra ingreppen ska teckna en försäkring i enlighet med patientskadelagen. Det innebär utökad möjlighet för enskilda att få ersättning i händelse av skada. Genom förslaget från Socialstyrelsen blir samtliga kliniker som utför plastikkirurgi och eller injektioner tvungna att ha en patientförsäkring och hamnar under tillsyn av IVO.
”Om man funderar på en injektionsbehandling är mitt råd att söka sig till en klinik som har en läkare på plats.”
Lagförslaget innehåller även en åldersgräns på 18 år för att genomgå behandling, bestämmelser om information och samtycke, samt krav på att den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge en god vård ska finnas.
– Det har länge varit på tal om lagstiftning. Många europeiska länder har bra och hållbara lagar kring skönhetsingrepp, men inte Sverige. Det bör förändras allt eftersom skönhetsindustrin växer. Allt fler produkter kommer ut på marknaden vilket gör att alltfler kan syssla med injektionsbehandlingar utan medicinsk legitimation. Många kliniker har en extern läkare utomlands, eller åtminstone inte i regionen, för att kunna bedriva sin verksamhet. Det är absolut inte patientsäkert, menar Ghoncheh Yazdani.
– Man måste ta sitt ansvar på kliniken och inte förlita sig på att offentlig sjukvård ska ta hand om eventuella patientskador. 18 års åldersgräns är rimligt och som patient får man ta eget ansvar att se till att välja en klinik med läkare på plats. Tills vidare, innan en ny lag träder in är det här extra viktigt.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Om förslaget blir verklighet innebär det att den som vill göra en skönhetsbehandling i framtiden kan räkna med samma skydd och säkerhet som andra patienter.