Markku Abrahamsson, gruppledare för SD i Skellefteå kommunfullmäktige vill veta om Skebo har använt sig att lagändringen som gör det enklare för fastighetsägare att vräka kriminella hyresgäster.
Bakgrunden till interpellationen är en lagändring i hyreslagen. Den första juli ifjol trädde lagändringen i kraft, och den gör det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som begår brott i sin bostad eller i närheten av där de bor.
Syftet med lagändringen är att skapa tryggare bättre förutsättningar för trygga bostadsområden i hela landet, enligt regeringen.
– Det innebär till exempel att den som utsätts för en hämndåtgärd, till exempel en sprängning eller en skjutning till följd av egen brottslighet, ska kunna vräkas i vissa fall, sa justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande.
Nu vill Markku Abrahamsson, gruppledare för Sverigedemokraterna i Skellefteå, ta reda på hur Skebo ser på och arbetar med på de nya befogenheterna.
– Jag vill ta reda på hur detta har implementeras i Skellefteå kommun och om Skebo har använt sig av den här möjligheten. Jag vill veta om det är ett verktyg de arbetar med, säger Markku Abrahamsson.
I interpellationen riktar Abrahamsson tre frågor till kommunstyrelsens ordförande:
1. Hur ser Skebo på möjligheten att kunna vräka kriminella hyresgäster?
2. För Skebo dialog med polisen rörande möjligheten att kunna vräka kriminella hyresgäster?
3. Har Skebo hittills vräkt en hyresgäst med grund i de förutsättningar som uppkommit genom lagändringen?
Lagändringen skärper även hyresgästens ansvar för att barn och andra som vistas sig i lägenheten inte begår brott. Det har kritiserats av Hyresrättsföreningen, Bris och Barnombudsmannen, bland annat för få långtgående konsekvenser för barn och familjer som befinner sig i utsatta situationer.
Arkivbild. Markku Abrahamsson tycker att lagändringen är ett viktigt verktyg för att förstärka tryggheten i bostadsområden där de bor personer som är involverade i brottslighet.
Redan innan lagändringen kunde fastighetsägare säga upp hyreskontrakt med hyresgäster som begått brott i nära anslutning till sin bostad. Men Markku Abramhansson lyfter att det tidigare var svårt för bostadsbolag att vräka kriminella.
– Lagändringen är ett hjälpmedel för bostadsbolag och kommuner, så att de i samarbete med polisen kan hantera brottslighet i bostadsområden. Det är ett viktigt verktyg som att man kan arbeta med inom kommunala bostadsbolag, där man vet att det bor och uppehåller sig som personer som lever kriminellt och som skapar otrygghet.
Anser du att det finns bostadsområden i Skellefteå kommun där dessa typer av verktyg behövs?
– Jag tror att otryggheten i bostadsområden även i Skellefteå kan påverkas av enstaka personer närvaro. Man jag vill inte spekulera om vilka områden det kan vara, säger han.
Lagändringen har kritiserats av flera aktörer, för att riskera att sätta utsatta familjer och barn i hemlöshet?
– Det finns barnfamiljer som bor i samma trapphus som är involverade i grov brottslighet. Man måste även se det motsatta perspektivet och tänka på dem som tvingas bo i ett otryggt område, på grund av att det beror personer där som ägnar sig åt allvarlig brottslighet.
Ser du inga risker med att implementera detta?
– Vräkningar ska inte ske lättvindigt. Det ska vara väl underbyggt och fungera som en lösning för att förebygga brottslighet i området, säger Markku Abrahamsson.
Arkivbild. Harriet Classon, styrelseordförande för Skebo, vill inte uttala sig om interpellationen innan den ska diskuteras i kommunfullmäktige.
Harriet Classon, styrelseordförande för det kommunala bostadsbolaget Skebo, avvaktar med att kommentera interpellationen innan den når kommunfullmäktige.
– Jag har respekt både för frågan och frågeställaren och för processen i kommunfullmäktige. Jag vill därför vänta med att ge svar.