I många polisutredningar gällande mordbränder och skadegörelser i Västerbotten var den 40-åriga kvinnan huvudmisstänkt.
Vid två tillfällen gick det till häktning – grova mordbränder i Jörn och Umeå – men bevisningen räckte inte. Hon släpptes.
Hon har utretts för flera andra bränder, det finns ett stort förundersökningsmaterial som arbetats fram.
Men det är ett mejl för två månader sedan som förändrar allt.
Klockan 22.00 den 10 januari skickar hon ett mejl till David Helgesson, tidigare chef för polisens grova brott-avdelning i Västerbotten:
”Jag vill erkänna alla bränder jag är skyldig till, jag ljög tidigare”, inleder hon.
Meljet fortsätter med en uppräkning av flera bränder, hon skriver:
• Jörn 5 bränder gjorde brand tvättstuga brand rum bredvid tvättstuga och annat rum i källaren och brand vinden glasfiber andra ställena papper, fick upp i huvudet att detta ska göras.
• Kattisavan två bränder en lövhög den andra mossa, fick nån dum idé i huvudet och ville få uppmärksamhet.
• Boliden rastplats brand toa, Boliden rastplats brand papperskorg, Boliden huset brand stolar utanför.
• Kristineberg kontakt uttag hus, la in liten pappersbit brände.
Hon skriver vidare om en brand i ett flerfamiljshus i Umeå våren 2020 där hon anlade en brand i ett källarförråd – hon bodde i huset då – som spred sig och som av åklagare Anders Norberg nu bedöms som en grov mordband eftersom det kunde ha kostat flera människors liv.
David Helgesson svarar redan fyra minuter senare:
”Tack för ditt mail och för förtroendet. Jag uppskattar att du hör av dig och av det du berättar förstår jag att det måste vara jobbigt att bära på”.
Två dagar senare får Helgesson svar, kvinnan skriver att hon genom åren anlagt ett 30-tal bränder.
Hon nämner flerfamiljshuset i Jörn 2018 och ett stort antal andra bränder.
Förutom bränder i trakterna av Skellefteå, Umeå och Lycksele nämner hon också bränder i Ångermanland.
Kvinnan kallas till polisförhör måndag 3 februari. Samma dag anhålls hon av Anders Norberg och hon häktas tre dagar senare av Umeå tingsrätt för två grova mordbränder, en mordbrand och två skadegörelse genom brand.
Förhöret 3 februari hålls på en polisstation på en ort i Ångermanland, eftersom kvinnan är bosatt i området. Förhöret pågår i fyra timmar, polisen har tre förhörsledare. Advokat Eleni Söderberg medverkar.
Under förhöret får hon hundratals frågor, allt från vad hon gör i dag till drivkrafterna bakom de anlagda bränderna. Hon delges misstankar om sju anlagda bränder (det slutar med fem punkter i åtalet).
Hon berättar om sin sociala situation, familjesituation och de egna barnen, var och hur hon bor i dag.
– Du säger att det här är en nystart. Beskriv hur du mår i dag, och hur har du mått genom ditt liv, frågar förhörsledaren.
– Ja, genom livet har jag ju mått både bra och väldigt dåligt. Jag har ju haft dumma beteenden och gjort bränder och hot och olika saker. Jag känner att jag levt i förnekelse. Jag vill starta på nytt, säga sanningen och sedan börja på ett nytt liv och få det bättre, blir svaret.
– Vad fick dig att kontakta polisen, fortsätter förhörsledaren.
– Jag har pratat mycket med min ”extramamma” och som jag sa nyss har jag levt i förnekelse. Jag vill vara ärlig och ta ansvar för de saker jag gjort, för de brott jag gjort. Jag har lämnat det förflutna, svarar kvinnan.
Hon anger flera skäl till bränderna, allt från familjesituationen till problemfyllda relationer. Hon nämner orden hämnd, rastlöshet och uppmärksamhet.
Hon berättar detaljer om de fem bränderna, som hon nu har åtalats för, som stärker bevisningen.
Om branden i flerfamiljshuset i Jörn vårvintern 2018 säger hon:
– Jag minns att jag gick upp på vinden och tände på nåt glasfiber som fanns på vinden. Sedan var det nån som ringt 112 och det blivit en storbrand. Jag pratade med 112 och sa att det brann, men de sa att de redan fått in ett samtal. När jag fick höra att en person fick hoppa ut från ett fönster blev jag jätterädd, det var otäckt.
En bidragande orsak till branden tycks, utifrån kvinnans svar, ha varit negativa besked från socialtjänsten.
På liknande sätt lämnar hon detaljer kring de fyra andra bränderna.
Förra veckan väckte åklagaren åtal om fem anlagda bränder varav två bedöms som grov mordbrand, som Norran har berättat om.
Frågan är då: varför finns det inte fler åtalspunkter? Kvinnan har ju erkänt ett 30-tal bränder.
– En hel del av de påstådda bränderna ligger långt tillbaka i tiden och mycket är på skadegörelsenivå och då är brotten preskriberade. Polisen har gått igenom materialet och kontrollerat om det gjorts anmälningar, och man kan säga att flera av de påstådda händelserna inte har kommit till polisens kännedom. Vissa bränder kan ha startat, sedan slocknat och inte kommit till någons kännedom, svarar Anders Norberg.
Hon nämner bränder i Kristineberg men inte skolbranden i december 2022, har detta utretts?
– Ja, och det finns inga uppgifter som tyder på att hon har anlagt den branden. Detta är hon också bestämd över i förhör.
När rättegången inleddes framkom att det uppstått en juridisk strid kring den månadslånga rättspsykiatriska undersökning som kvinnan genomgått.
Följden är att kvinnan via advokat Eleni Söderberg begärt en överprövning av det rättspsykiatriska utlåtandet, där det slås fast att kvinnan inte lider av en allvarlig psykisk störning, varken i dag eller vid brottstillfällena.
– Min klient hör inte hemma på anstalt och det finns uppgifter i utredningens personalia-del som med fog kunde ifrågasättas. Därför begärdes en så kallad ”second opinion”, och tingsrätten har beslutat att inhämta en sådan från socialstyrelsens rättsliga råd, säger Eleni Söderberg.
Men frågan är nu: hur kommer hennes medgivanden om bränderna att bedömas av tingsrätten?
Efter den första rättegångsdagen i onsdags meddelade Anders Norberg:
– Vi har gått igenom branden i Jörn som jag bedömer som grov mordbrand. Sammanfattningsvis vidgår hon att hon eldat på vinden men bestrider uppsåt – och därmed straffrättsligt ansvar i sig – då hon inte förstått vad som skulle hända.
Bedöms hon, efter Socialstyrelsens rättsliga råds nya bedömning, inte lida av en allvarlig psykisk störning kan hon dömas till fängelse.
Minimistraffet för grov mordbrand är sex år.