Som bevisning hänvisas bland annat till DNA-spår från kvinnan på butikschefens högra arm där han blev biten. Resultatet från analysen vid Nationellt forensiskt centrum i Linköping är en så kallad grad +4, vilket är den starkaste bevisgraden.
Butiken i Skellefteå hade bara haft öppet en timme när kvinnan avslöjades för en misstänkt stöld i affären.
Hon hade först observerats av personal då det uppstod misstankar om att hon tog varor och stoppade ned dessa i egen tygpåse.
– Jag trodde först att hon stoppade varorna i tygpåsen för att sedan betala för dessa. När hon kom till kassan frågade jag om jag fick kolla i hennes tygpåse. Men hon sa att hon först ville betala de varor hon hade i kundvagnen. Sedan började hon stoppa ned varor från kassabandet i vagnen. Då kallade jag på butikschefen, berättar den butiksanställde som satt i kassan.
Butikschefen har i polisförhör berättat att kollegan i kassan bad om hjälp för att kontrollera vad kvinnan hade i tygpåsen, sedan hon passerat ”den sista betalningsmöjligheten”:
– Hon svarade att hon kunde göra detta, att de skulle gå till fikarummet – men sedan hade hon inte tid med detta. Hon började gå mot utgången, sedan började hon springa – och jag sprang efter.
Och vidare:
– Jag skrek att hon skulle stanna, jag lyckades stoppa henne vid entrédörren. Då bet hon mig i högra armbågen och slet sönder min t-shirt. Jag lyckades låsa bägge dörrarna och ringa polisen. Jag frågade varför hon bet mig. Hon hade inte betalat för varor som var värda 556 kronor.
Kvinnan har i det första polisförhöret berättat att hon inte hade några varor i tygpåsen när butikspersonalen bad henne visa väskan, varorna låg i kundvagnen:
– Jag blev knuffad av den butiksanställde och jag har absolut inte bitit honom eller slitit sönder någon tröja eller något annat. Varorna låg i en vagn inne i butiken.
När hon i ett senare förhör konfronteras med att hennes DNA påträffades på butiksägarens ena arm, blir svaren oftast ”Jag vet inte”.
Hon kommer ihåg vissa fragment av händelsen medan andra delar har glömts bort, framgår det av förhöret.
Nu har åklagare Amelie Lindqvist åtalat den 40-åriga kvinnan för ringa stöld och misshandel, som orsakade butikschefen ”smärta och blodvite”.
Som bevisning hänvisas, förutom till vad de två butiksanställda ska berätta vid den kommande rättegången, nämnda DNA-spår från kvinnan på butikschefens högra arm där han blev biten.
Resultatet från analysen vid Nationellt forensiskt centrum i Linköping är en så kallad grad +4.
Detta innebär att resultatet talar ”extremt starkt” för att det är den åtalades DNA som påträffats på målsäganden.