Enligt ett barn till den avlidna kvinnan visade hon flera tecken på sjukdom. Det handlade om svåra smärtor i ryggen och fötterna och nedsatt kognitiv förmåga. Trots detta utreddes inte symptomen på hälsocentralen. Efter flera besök på akuten konstaterades att kvinnan fått ”tior", det vill säga stroke.
Gjorde orosanmälan
Anmälaren är kritisk till att kvinnan inte fick hemsjukvård trots nedsatt kognitiv förmåga och att en slutkörd anhörig tvingades ansvara för vården. Dessutom ifrågasätter anmälaren hur vården så länge kan ”nonchalera en människa som är så uppenbart sjuk?!”.
Kvinnans barn ringde även till hälsocentralens chef och gjorde en orosanmälan när hen ansåg att mamman inte blivit ordentligt utredd. Detta trots tidigare tarm- och ryggoperation. Hen påpekar i klagomålet att kvinnan borde ha röntgats.
Inget eget rum
Kvinnan lades till slut in på en kirurgavdelningen och där konstaterades att hon led av lunginflammation, svampinfektion och mag/tarmcancer.
Den anhörige är kritisk till att kvinnan, då hon var döende och hade svår hosta, inte blev inlagd på eget rum på lasarettet. Anmälaren skriver: ”En afton när jag kom dit var (kvinnan) så dålig, yrade, var orolig och hade stor slembildning i munnen. Jag sökte då upp en sköterska och bad att någon skulle ta hand om (kvinnan). Först då fick (kvinnan) ett eget rum och man konstaterade att (kvinnan) hade fått ytterligare proppar samt att (kvinnan) troligen inte skulle återfå medvetandet.”
Kvinnan sövdes ned och avled efter fyra dygn. Händelserna inträffade under 2017 men anmäldes först i november 2019. Eftersom vårdgivaren inte fått möjlighet att besvara klagomålet avslutar IVO ärendet som istället skickas till vårdgivaren.