Under ett helt år har personalen på medicinavdelning 3 behandlat de svårast sjuka coronapatienterna. Förutom de som tillsist hamnat på IVA. Medicinavdelning 3 är den enda avdelningen i Västerbotten där krislägesavtalet aktiverats.
– Vi gick på knäna redan före pandemin. Nu har vi behandlat coronapatienter under ett år och alla är trötta och slitna och skulle behöva återhämtning. På toppen av det kommer istället krislägesavtalet som innebär att vi ska jobba ännu mer, säger Helena Lindgren.
Avtalet innebär även att personalen inte får ta ut ledighet i form av semester eller liknande.
– Vi har hittills inte fått en krona extra för att vi jobbar med coronapatienter. I andra regioner har man fått det, men vi känner oss inte alls högt värderade för det arbete vi gör här.
Sedan avtalet aktiverades har antalet platser för coronapatienter ökat från sex till åtta. Av de åtta platserna är två platser avsedda för coronapatienter som är i behov av optiflow-behandling. Därtill har de åtta platser för strokepatienter.
Före pandemin hade de åtta platser för strokepatienter och åtta för internmedicin. I våras då coronapatienterna började droppa in var allting nytt för personalen, det var rörigt och det fanns inga rutiner. Det saknades skyddsmaterial och mediciner. Rutiner ändrades hela tiden. Nu upplever personalen att det finns bättre rutiner och att de inte behöver ändras lika ofta.
Krislägesavtalet är aktiverat under fyra veckor och därefter kommer det omvärderas om det behöver förlängas.
– Vi ser ett sportlov som pågår nu och ett påsklov som väntar. Hur människor agerar och sköter restriktionerna under loven brukar synas hos oss tio dagar senare. Det känns tyvärr inte troligt att avtalet kommer att avaktiveras efter de här fyra veckorna, säger undersköterskan Mariann Nilsson.
Just nu ser läget med smittspridningen värre ut än någonsin i Skellefteå.
– Vi befarade att fler skulle bli sjuka i januari efter jul och nyår, men så blev det inte och vi fick tillbaka lite hopp, men det hoppet är som bortblåst nu.
Under året har de fått se svårt sjuka patienter i alla åldrar, upplevt dödsfall och på grund av det besöksförbud som råder har de tagit hand om många samtal från oroliga anhöriga.
– Vi har upplevt dödsfall tidigare, men då har de somnat in fridfullt. Patienter som dör i corona dör inte en fridfull död utan plågas till döds. Det går nog inte att förstå för någon som inte upplevt det själv hur det känns att se någon kvävas till döds och det finns inget mer man kan göra för att hjälpa dem, berättar Helena Lindgren.
När arbetsdagen varit över har det inte funnits någon ork kvar hos undersköterskorna.
– Det är som att luften går ur en då man kommer hem efter jobbet. Man orkar ingenting. Man orkar knappt laga mat. Livet handlar just nu om att jobba och sova. Samtidigt är det svårt att slappna av då hjärnan hela tiden går på högvarv, säger undersköterskan Fanny Helén.
Anledningen till att personalen fortfarande håller sig på benen menar de är för att de har en bra och stark arbetsgrupp som stöttar varandra.
– Jag tror att många håller ihop nu och att kraschen kommer att komma sen då allt är över. Vi skulle behöva en rimlig arbetsbörda nu för att minska den kommande kraschen, säger Fanny Helén.