Enligt Stefan Lundqvist är industrisatsningarna strategiskt viktiga men med det följer även att säkerheten måste förbättras.
Det är bråda tider för Stefan Lundqvist. Han har nyligen varit i Garmisch–Partenkirchen för att diskutera Arktiska säkerhetsfrågor och i Kiruna där han besökte gruvan. Det blir mycket resor. Säkerhetsfrågor är heta nu, så även i norr. Eller kanske framför allt i norr. För enligt Stefan Lundqvist är det där som den globala rivaliteten mellan USA och Kina spelas ut. För vem ska ha tillgång till all fisk, olja, gas och mineraler när klimatförändringarna tinar fram dem?
Mer om det snart. Norran ringer honom egentligen för att fråga om säkerhetssituationen på Nordkalotten kopplad till alla stora investeringar och tillgångar som finns här.
Stefan Lundqvist påpekar att Ryssland är den största kuststaten i Arktis och började erövra Sibirien redan vid 1500-talets slut. Med stora naturtillgångar i norr kunde Ryssland bli den stormakt det blev. Under det kalla kriget gjorde oljan och naturgasen att Sovjetunionen kunde växa militärt. Tillgångarna gjorde även att Ryssland kunde återhämta sig efter att unionen splittrats.
Enligt Stefan Lundqvist finns 1–2 procent av befolkningen i den Arktiska zonen, men de bidrar med tio procent av BNP och 20 procent av exporten.
Men den långa kusten med alla tillgångar har gjort Ryssland sårbart.
– Utan transportvägarna i norr finns ingen ekonomisk tillväxt och utan militär förmåga kan de inte försvara sig. Därför har Putin rustat för att möta attacker från norr, säger Stefan Lundqvist.
Enligt honom finns en paranoia i Ryssland för Nato och USA.
– Skulle det bli en attack så blir det katastrof för Ryssland.
När isen försvinner minskar skyddet mot Natos flottstyrkor, som kan attackera Rysslands silos för interkontinentala kärnvapenmissiler. Stefan Lundqvist förklarar att Ryssland därför har utökat sitt kustförsvar och byggt nya kärnvapenbestyckade ubåtar som med sin andraslagsförmåga kan hota USA:s fastland.
– Det första Putin gjorde när han kom till makten var att rusta upp kärnvapenstyrkorna. Det är kärnvapnen som ger Ryssland en stormaktsstatus.
Därför har Putin även rustat vid flottbasen nära Murmansk på Kolahalvön. Där finns sjöstyrkor, flygvapen och kustförsvarsanläggningar som är intakta, även om arméförbanden är försvagade.
– De behöver ha totaldominans i Barents hav, Karahavet och Norska havet. Det är också därför de nu jobbar för att befolka ögruppen Svalbard med ryssar och forskare från BRICS-länderna. De planerar att återuppväcka den gamla gruvorten Pyramiden som en ny forskningsbas. Det oroar alla. Det blir svårt för Norge att försvara Svalbard, som står under norskt självstyre.
Samtidigt har andra nationer rätt att bedriva näringsverksamhet där.
– Ett möjligt scenario är att de säger att Norge inte kan tillgodose säkerheten i området. Då kanske de tar dit sina egna resurser. Svalbard är en sårbar och militärstrategiskt viktig region i Arktis med stora naturresurser.
Men hur ser Ryssland på norra Sverige, Norge och Finland?
– Både Nato och Ryssland övar mer i området nu. Det ligger inte i Rysslands intresse att Nato uppträder nära Murmansk. Jag menar att det finns en historia.
Han refererar till vinterkriget där Sovjetunionen gick in i Finland och det slutade med att de tog en isfri hamn och nickelgruvan Petsamo.
– När vi bryter världen bästa malm och skapar ny energi. När vi gör oss oberoende av ryskt konstgödsel och kinesiska jordmetaller. När vi bygger ut logistikkapacitet och vår rymdbas växer. Då har historien visat att även Ryssland blir intresserade av att ha det, säger han.
– Kriget i Ukraina är också en resursstrid. Det är klart att det finns en hotbild mot Sveriges ekonomiska intressen. Att ta över det ger en buffertzon med både råvaror och logistik, tillägger han.
Du menar seriöst att de funderar på detta?
– Jag är fullständigt övertygad om att Ryssland tänker militärstrategiskt kring hur de ska säkra sina intressen. Det är logiskt. Vi måste vara beredda på att det kan vara så då det har skett tidigare.
Han påpekar även att Ryssland har uppträtt på ett sådant sätt mot Norge.
– Det sker även en upprustning i norr i den svenska totalförsvarsplaneringen och det av en god anledning.
Norrans reporter besökte norsk ryska gränsen i Kirkenes i augusti. Försvaret som bevakar gränsen i Kirkenes vittnade om att relationen mellan Norge och Ryssland har blivit frostigare senaste åren.
Han påpekar att det inte gör Östersjön mindre viktig.
– Det som är nytt är att Nato numera har en kust upp i Bottenviken och om Sverige går med i Nato blir det ett Natoinnehav.
Men krig bedrivs i dag på ett annat sätt än tidigare då fartyg sköt på fartyg med flygunderstöd och marktrupper sköt på varandra med flygunderstöd. I dag når vapnen längre. Fartyg kan bekämpas från land och tvärtom. Satelliter och ny teknik har förändrat krigföringen. Hav och land kopplas samman på Nordkalotten.
Stefan Lundqvist påpekar att Ryssland har sina fartyg i södra Östersjön och finska viken i dag. I St Petersburg och Kaliningrad finns de marina baserna.
– Rysslands främsta mål är att kontrollera Östersjön sjötrafikleder, då St Petersburg är den viktigaste handelshamnen i landet. Nu ligger St Petersburg inklämd mellan två Natoländer i Finska viken, så det är lite kärvt för dem. För att säkra Östersjön militärt måste de expandera på land. Under Sovjettiden hade de tillgång till kusten fram till Västtyskland.
Du nämnde Kina. Vilken roll har Kina i detta?
– Rysslands ekonomi är svag och den är helt beroende av Kina för export. Ryssland har länge varit motståndare till att Kina får en roll i Arktis.
Men i april tecknades ett avtal mellan rysk gränsbevakning och Kinas kustbevakning om att Kina ska hjälpa till att bekämpa terrorism, illegal migration, illegalt fiske och smuggling i nordostpassagen.
– Så nu släpps Kina in i Arktis.
Han förklarar att Kina får tillgång till olja och gas, gas som tidigare exporterats till Europa. Nu byggs kapacitet upp för att transportera flytande naturgas, LNG, från Jamalhalvön till Asien via havet norr om Ryssland.
– Kinas påverkan och inflytande på Ryssland ökar hela tiden. Målet är att de ska dominera världen 2049 och det kan inte uppnås utan kontroll över Arktis.
Ryssland har inget annat val än att släppa in Kina i Arktis, enligt Stefan Lundqvist.
Är inte Putin oroade för att Kina tar över?
– Han har inget val.
Stefan Lundqvist pekar också på att Nordkorea blir en buffertzon för Kina och nu även förses med missilteknologi som kan hota USA:s kust exempelvis.
– Det är sådant som håller mig vaken på nätterna.
Vad oroar dig mest i det aktuella säkerhetsläget?
– Att kärnvapenmakten Ryssland är så försvagad och politiskt instabil. Landet kan falla i delar och kärnvapen kan hamna i händerna på krigsherrar – och det finns mycket kärnvapen. Hur hanterar man Wagnergruppen med kärnvapen? Det är mest oroande.
Om vi återvänder till Västerbotten och Skellefteå. Vad är viktigast för invånarna här att veta med tanke på säkerhetsläget?
– Kinas främsta medel för inflytande är inte militär utan ekonomiskt och politiskt inflytande över försvagade stater. Northvolt och övriga omställningssatsningar mot elektrifieringar är inte bara en lokal sak utan en del i en europeisk och global tävling mellan stormakter. Det är viktigt att vi ser till att vi har kompetens, förmåga och kapacitet att upprätthålla svenskt näringsliv och säkerhet.
Han tillägger:
– Industrisatsningarna är inte bara en industrifråga. Allt bidrar till Sveriges säkerhet. Det är en fråga om Sveriges ekonomiska välstånd och oberoende för framtiden. Northvolt är en pusselbit i det pusslet. Om vi blir beroende av kinesisk teknologi och kinesisk produktion så blir de starkare och vi svagare. Med kinesisk teknologi finns alltid möjlighet till kontroll och övervakning. Man skiljer inte på civila maktmedel och militära maktmedel. Det är dumt att använda militärt våld om man kan göra på annat sätt.
Han påpekar att norra Sverige och därmed även Skellefteå blir strategiskt viktigare i omvärldsutvecklingen.
– När det här byggs upp måste man också förstå att det är intressant för andra stormakter och man måste vara noga med vilka partners man samarbetar med.
Hur kan den här konflikten kylas ned?
– Att kyla ner den eskalerande stormaktskonflikten är inget Sverige kan lösa på egen hand. Därför måste vi agera tillsammans med våra grannar på den Skandinaviska halvön och stärka våra samhällens resiliens och militära avskräckningsförmåga.