Anders Johrén arbetar med kostnader relaterade till sjukfrånvaron.
Enligt Försäkringskassans statistik betalades totalt 33 miljarder kronor ut i sjukpenning eller rehabiliteringspenning under 2017. Då inkluderas alla diagnoser. Sju år tidigare låg beloppet på 17 miljarder kronor. I länet var siffran 991 miljoner kronor under 2017, enligt Försäkringskassan.
Men samhällets kostnader är mycket högre än så. Skandias stiftelse Idéer för livet gjorde ett försök att beräkna dem baserade på statistik från 2015. De hamnade på 57 miljarder kronor. Tänk då att cirka 40 procent av sjukskrivningarna handlar om psykisk ohälsa där stressrelaterade diagnoser har ökat mycket.
Skandia har nyligen kommit med en ny rapport. Här kan du läsa den.
Viktigt förebygga
Anders Johrén vid Nyckeltalsinstitutet har arbetat med de ekonomiska konsekvenserna av sjukfrånvaro under många år.
Han tycker egentligen inte att det är meningsfullt att prata om de stora ekonomiska talen. De är svåra att relatera till.
– Det är lätt att bli förförd av miljarder, men det handlar mer om ett ekonomiskt tankesätt i vardagen för att få chefer att förstå att det är värt att lägga tid på förebyggande arbete.
– Men det är en miljonerkronorsfråga. Det är så mycket en anställd med mycket långvarig sjukfrånvaro kan kosta i produktionsstörning och i sjukfrånvaro, säger han.
En gång för mycket
Många chefer – särskilt inom offentlig verksamhet – har en mycket pressad situation. Det kan därför vara svårt att hinna med även att jobba förebyggande med hälsa, påpekar undertecknad.
– Ja, många chefer har det väldigt tajt. Därför är det extra viktigt att de är medvetna om det stora värdet i förebyggande, vilket hjälper till när man ska prioritera.
I slutändan menar han är det här är förlorade pengar som skulle kunna göra bättre verkan inom exempelvis äldreomsorgen och skolan.
– Det är viktigt att jobba förebyggande tidigt i processen och inte bara hoppas det fixar sig. Det är bättre att göra det en gång för mycket än för litet.
Då handlar det om att ha regelbundna samtal och göra enklare anpassningar för att undvika att hamna i längre sjukskrivningar.
Kvinnor är i högre grad långtidssjukskrivna.
Vad innebär det samhällsekonomiskt?
– Ja, det stämmer. Där skulle jag vilja att man tittar på hur kommuner organiserar sina verksamheter. Inom kvinnodominerade yrken har man ofta betydligt större arbetsgrupper än bland mansdominerade. Man vet att gruppstorleken spelar roll för sjukfrånvaron. Det gör det också svårt för cheferna att hinna med. Storleken på arbetsgruppen bör lyftas mer och de styrande borde ta sig en funderare på hur man ska ha det.