Trots att sju avropade projekt som har Norran granskat hade en budget på över 600 000 kronor eller mer, togs inga offerter in.
– Det kan vara ett brott mot villkoren i ramavtalet om man angett att en konkurrensutsättning ska ske över ett visst värde men sedan inte gör det, säger Ulrika Sjöholm, upphandlingsjurist vid upphandlingsmyndigheten.
Miljonjobb på löpande räkning – offerter tas sällan inFredrik Nilsson, fastighetschef, förklarar hur kommunen resonerat:
– Ibland kan det vara dyrare att vänta på ett offertförfarande, kontra att få komma igång direkt, säger han.
Skrivningen i ramavtalet om när alla antagna entreprenörer ska få möjlighet att lämna offert, tolkas som en möjlighet av kommunen – inte en skyldighet, förklarar Fredrik Nilsson.
Emma Sundelin är projektchef vid support och lokaler.
Vad avgör vilken avropsmodell ni väljer – rangordningen eller förnyad konkurrensutsättning?
– Utifrån projektets förutsättningar, tid, typ av projekt med mera, görs en bedömning på vilket sätt projektet kan bedrivas mest effektivt utifrån tid, kostnad och resurser, säger hon.
Seminarium i Skellefteå: ”Direktupphandlingar ett riskområde för mutor”Men en dom från dåvarande Regeringsrätten år 2010 slog fast att det inte får förekomma situationer där den upphandlande myndigheten ges valfrihet i frågan om vilken avropsmodell som ska användas i ett avrop från ett ramavtal. Fastighetschefens svar signalerar att brådska kan spela in och projektchefens att det varierar från fall till fall. Men just detta kan vara problematiskt, enligt Ulrika Sjöholm.
– Lagstiftningens undantagsregler om brådska är inte tillämpliga vid avrop. För att synnerlig brådska ska kunna åberopas ställs mycket höga krav. Att myndigheten själva missat i sin planering, innebär inte brådska i lagens mening.
Om ingen vet vad som gäller så kan det vara brister i transparens
Om ramavtalet har flera avropsmodeller, som fallet är här, måste det tydligt framgå vilken modell som ska tillämpas vid vilken typ av avrop.
– Det är fullt tillåtet att använda flera avropsmodeller i ett och samma ramavtal. Men valet får inte ske godtyckligt. Det ska stå i ramavtalet och är inte en bedömning som kan göras vid själva avropstillfället, säger Ulrika Sjöholm.
Att ändra på villkoren i avtalet kan innebära att man gjort en direkttilldelning, som i värsta fall kan vara otillåten och därmed ett brott mot lagen om offentlig upphandling, LOU.
Ulrika Sjöholm pekar också på andra problem om avtalet är otydligt.
– Om ingen vet vad som gäller så kan det vara brister i transparens, en av principerna i lagen om offentlig upphandling. Då kan det också bli svårt att upprätthålla principen om likabehandling, säger hon.
Fredrik Nilsson, fastighetschef:
– Är det så att det är galet då ska vi givetvis ändra det, och göra det tydligare.