Anki Pettersson, ordförande för Kommunal i Skellefteå och Marina Persson, psykiatrispecialiserad undersköterska. ”Om vi har sån här arbetsmiljö på våra arbetsplatser och känslan av att ingen tar medarbetarna på allvar. Hur ska vi då kunna locka ny personal till dessa yrken?", säger Anki Pettersson.
Anki Petterson är på Medlefors folkhögskola för att vidareutbilda Skellefteås arbetsplatsombud och skyddsombud.
Samtidigt har de fackliga på ett vård- och omsorgsboende i Skellefteå tagit strid för sin arbetsmiljö. Kommunal reagerar starkt efter att Norran berättat om ett boende där personalen utsatts för våld av en vårdtagare.
–Jag förstår att man gör en 6:6-anmälan. Det är jättetråkigt att arbetsgivaren inte tagit situationen på allvar. Då har man inte arbetat förebyggande, säger Anki Pettersson.
Det är inte vanligt att medlemmarna kopplar in Arbetsmiljöverket, enligt Pettersson.
– Jag tror att det kommer bli vanligare. Många ute i verksamheterna signalerar att det är tufft och att det kan förekomma hot och våld.
Hon tror även att incidenter inte anmäls och att det kan finnas ett mörkertal.
– Vi måste bli bättre på att skriva tillbud. Chefer måste lyssna och ta det här på allvar, säger hon.
Vård- och omsorgspersonal arbetar med personer som är gamla och sjuka, vars mående påverkas av alltifrån psykiatriska diagnoser, ångestproblematik till svår demenssjukdom. Personalens uppgift är att lugna och ta hand om dem. Det kan ibland leda till en attityd där vårdpersonal förväntas acceptera incidenter. Anki Pettersson berättar om medlemmar som fått höra och ibland själva uttryckt att ”Det ingår i jobbet”.
– Vi måste vända den inställningen. Det finns en risk att vi höjer gränsen för vad som är acceptabelt hela tiden. Om våra medlemmar blir hotade eller utsatta för våld på arbetet, då är inställningen ibland att vi bara får acceptera det. Om det händer på arbetsplatsen uppmanas medlemmar att använda lågaffektivt bemötande. Men så ska det inte se ut, säger hon.
Det kan vara svårt vid tillfällen med låg bemanning eller sjukfrånvaro, enligt Pettersson. Marina Persson, psykiatrispecialiserad undersköterska, instämmer. Hon arbetar med brukare med demenssjukdom som har ett utåtagerande beteende. Hon har sett en förändring över tid.
– De vårdtagare som vi tar hand om blir allt sjukare. De kan ha långtgående demens, kanske dubbla diagnoser och samsjuklighet, säger hon.
Marina Persson, specialistundersköterska med fokus på psykiatri, arbetar med att ta fram bemötandeplaner och handlingsplaner för vårdtagare. ”Personalen behöver också förutsättningar för att kunna följa dem”, säger hon.
Hon upplever att politiken och verksamheten inte hänger med i utvecklingen.
– Vi kan inte längre prata om äldreboenden i en traditionell mening, det handlar om särskilda boenden. De är så många av vårdtagarna som har olika sjukdomar och det är utbrett i verksamheten.
Enligt Marina Persson behövs det mer resurser, spetskompetens och nya arbetssätt för att vårda utåtagerande personer på ett tryggt sätt.
– Vi behöver följa med i den här utvecklingen, både ur ett medicinskt, bemanningsmässigt och kompetensmässigt perspektiv. Vi behöver en specialistavdelning för vårdtagare som har ett utåtagerande beteende.
Trots att individuella handlings- och bemötandeplaner finns på plats, finns inte alltid förutsättningarna för att följa dem. Utöver bemötandeplaner och medicinering ska personal hinna med toalettbestyr, städning, tvätt och dokumentation.
– Det är svårt med bemanningen man har med sig från politikerna. Personalens stress kan påverka och trigga vårdtagare.
I situationer där vårdtagare visar tecken på utåtagerande beteende är det viktigt att teamet samarbetar och att de som arbetar på golvet blir lyssnade på.
– Man måste lita på vår profession. Vi ser när vårdtagarna blir sämre i sin sjukdom. Det räcker inte alltid med ett lågaffektivt bemötande, sjuksköterskan kan behöva justera medicinering.
Anki Pettersson, ordförande för Kommunal Skellefteå i och Marina Persson, psykiatrispecialiserad undersköterska, tycker att grundbemanningen inom vård- och omsorgen ska höjas.
Både Anki Pettersson och Marina Persson vill lyfta frågan till Skellefteås politiker.
– Grundbemanningen behöver höjas, det behövs mer tid för personalen för att kunna arbeta lågaffektivt. Vi måste kunna följa arbetsmiljölagen, säger Anki Pettersson.
Iosif Karambotis, socialnämnden ordförande i Skellefteå, säger att nämnden har ett tydligt mål att anställa fler.
– Vi har satsat och satsar pengar för att öka grundbemanningen. Problemet är att hitta utbildade undersköterskor som vill arbeta hos oss. Det blir inte enklare när vi förlorar utbildad personal. Vi anställer direkt när vi hittar personal med rätt kompetens.
Han understryker att det inte är en fråga om pengar. Kostnaderna för vikarier under sommaren och hyrpersonal är ett exempel.
– Senast delårsrapporten visar på ett underskott på 93 miljoner. Totalt inklusive de ökade ramanslag vi fick för 2024 har socialnämnden fått närmare 240 extra miljoner i år. Det saknas inte resurser men resurserna ska användas effektivt, så att det finns utrymme att anställa fler undersköterskor.
Karambotis lyfter en rad åtgärder för att locka till sig utbildad personal, som höjd OB-ersättning, organisationsförändringar, möjlighet till kompetensutveckling och att anställda servicepersonal med enklare arbetsuppgifter för att avlasta.
”Hot och våld mot personalen är inte accepterat tillstånd”, säger Iosif Karambotis (S), socialnämndens ordförande.
Det finns ett mörkertal vad gäller tillbudsrapporter och det behövs göras mer, enligt Kommunal.
– Där är vi helt överens. Vi har jobbat länge både med fackliga representanter och verksamheten inom Vård- och omsorg och Stöd och Service för att personalen ska göra fler tillbudsrapporter. Det är viktigt att cheferna tar det på allra högsta allvar. Vi måste agera och sätta in de insatser som behövs för att stötta personalen.
Kommunal uttrycker att hot och våld blir vanligare och att fler 6:6or kommer att läggas i framtiden.
– Det är svårt för mig att kommentera framtiden. Jag har inte den information som Anki Petterson har, men jag tar gärna emot statistik, fakta och medlemmarnas synpunkter. Hon får gärna lämna in underlag till förvaltningen eller politiken, säger Karambotis.
Iosif Karambotis säger att det finns en mängd insatser och verktyg som förvaltningen kan sätta in när en vårdtagare är våldsam mot personalen.
Vissa medlemmar berättar om en attityd där de förväntas acceptera hot och våldssituationer, enligt Kommunal.
– Hot och våld mot personalen är inte accepterat. Men vi vet att det förekommer och kommer hända, där brukare har en sjukdomsbild med utåtagerande beteende. Då ska det hanteras medicinskt och personalen ska ha de verktyg de behöver för att bemöta det. Om det finns frågetecken kring det måste facket lyfta upp det till förvaltningen. Vi har resurser att sätta in när vårdtagare har ett våldsamt eller utåtagerande beteende, som Kognitiva stödteamet, extra bemanning och stöd från kommunhälsan.
Han känner sig trygg med att det finns en beredskap och organisation som kan hantera dessa situationer.
– Det finns alla möjliga verktyg att tillgå. Vi kan inte göra något åt brukarnas beteende, men vi kan hjälpa personal att hantera beteendet och stödja dem.