På fredagen föreläste hon på kulturhuset om att göra skillnad. Själv har hon en bakgrund som journalist inom media som skrev om konsumtion, tills polletten kring klimatet trillade ned. Nu har ställt om och arbetar med hållbarhetsfrågor.
Klimatångesten blir dock inte mindre när hon berättar att växtzonen rör sig tolv meter norrut varje dygn, att vädret kommer att bli varmare, nyckfullare och extremare och att det kommer att tvinga 3,5 miljarder människor på flykt.
Om vi ska hålla oss inom 1,5 gradersmålet måste vi sänka utsläppen med sex–sju procent per år. Vi får släppa ut max ett ton växthusgaser per person och år 2050. I dag har temperaturen ökat med 1,2 grader och genomsnittssvensken släpper ut åtta ton. Vi har mindre än åtta år på oss.
– Lite klimatångest kan vara bra. Man kan se det som bränsle och agera på det, säger Maria Soxbo.
Och vad kan man då göra? Hon tipsar först om att kontrollera sitt eget avtryck med hjälp av en klimatkalkylator för att få veta var man släpper ut mest. Det finns utsläpp man själv rår över i sin konsumtion men även annan konsumtion man har som man inte har kontroll över, exempelvis den offentliga. En andel energi kan då läggas på den egna konsumtionen och en andel på att påverka politiken.
Så går hon igenom de största utsläppsbovarna som man kan påverka som individ. Det är flyget, bilen, maten och konsumtionen.
Flyg, bil, mat
Svenskarna flyger fem till sex gånger mer än det globala genomsnittet. Vissa reser inte alls med flyg men 20 procent flyger jättemycket.
Vi släpper ut ett ton per person och år på flyg. En resa till Thailand släpper ut 2,7 ton. 80 procent av resorna är privatresor.
Hälften av bilresorna är under fem kilometer. 96 procent av bilens livstid står den parkerad.
Matsvinnet står för lika stort utsläpp som Indien, ett av världens största utsläppsländer. Hälften av all frukt och grönsaker kastas.
95 procent av alla äpplen i Sveriges villaträdgårdar ruttnar bort. Vi importerar fyra av fem äpplen.
Hushåll kan sparar 3000–6000 kronor per år genom att inte slänga mat.
Svenskarna äter 50 till 55 kilo kött per person och år. Det är hållbart att äta fem kilo.
Veganer släpper ut 0,5 ton växthusgaser per år på grund av maten och snittet i Sverige är 1,8 ton för mat.
Vi köper 14 kilo textilier per år i Sverige, eller ett plagg i veckan och kastar 7,5 kilo. Vi köper 0,8 kilo begagnade kläder.
Källa: Maria Soxbo
Gällande resor förs biobränsle i flygplan ibland fram som en lösning.
– Men inga plan flyger helt på det i dag och varifrån kommer råvaran till bränslet? Behövs den kanske till annat?
Klimatkompensation lyfts också.
– Det är som att vara seriemördare och spermadonator samtidigt. Flyg i dag och plantera något som tar 80 år att växa upp.
Hon påminner om att tiden är knapp för att minska utsläppen.
Vi kan tillverka färre bilar om vi hyr, lånar eller delar dem, eller cyklar och åker kollektivt.
– Om alla i Sverige reste som kvinnor gör så skulle vi ha nått målen när det gäller utsläpp från bilar.
När det gäller maten betonar hon att det som påverkar mest är typen av mat det är, inte transporter. Kött ger mycket utsläpp och svenskarna har hög köttkonsumtion.
– När det gäller kött kanske man ska tänka söndagsstek.
Det finns ett motstånd mot begagnat, vilket Maria Saxbo tycker är en paradox.
– Samtidigt sover vi på hotell och äter på restaurang och det anses vara lyx.
Allt handlar om att ändra normerna, påpekar hon.
– Vi köper saker för att fira, för att vi är ledsna, vi drunknar i grejer och behöver självhjälpsböcker för att städa. Vi tycker det är rimligt att riva ut ett tre år gammalt kök, åka på semester med flyg och inte använda samma klänning på två fester på raken.
Genom att inspirera andra kan nya normer växa fram, menar hon. Det kan man göra via exempelvis sociala medier, genom att skriva insändare, debattinlägg eller medborgarförslag.
– Alla är inte bekväma med att göra som Greta Thunberg, men man kan göra mycket hemifrån.
Hon tipsar även om att gå med i lokala klimatklubbar.
Maria Soxbo tycker även vi ska prata mer om hur det blir efter omställningen.
– I dag lider många av stress, psykisk ohälsa och är skuldsatta. Systemomställningen kan kanske lösa en del av problemen.