Ett nytt vård- och omsorgsboende är från början ett vallöfte från Socialdemokraterna år 2014. Men turerna kring det nya boendet har varit många. Enligt den ursprungliga planen skulle det stå klart 2020. Sedan dess har det flyttats både fram och tillbaka i tidsplanen. Socialnämnden har flera gånger larmat om att boendet behövs – men också krävt mer pengar för att klara driften av det.
Evelina Fahlesson (S).
– Socialförvaltningen får en utökad driftsbudget på tre procent. Vi vill också se fler trygghetsboenden och vi öppnar upp för stärka budgeten vid nya förfrågningar, säger hon.
Innebär det att socialnämnden får hela summan de begärde?
– Ja, om jag minns rätt får de summan de begärde i sitt äskande, 58 miljoner kronor, säger Evelina Fahlesson.
En plats på ett boende beräknas kosta cirka 800 000 kronor. 58 miljoner skulle därmed räcka till cirka 70 platser. Enligt budgeten går dock endast 52,6 till kostnadsökningar och resten till bland annat internränta. Det skulle innebära att det räcker till 65 platser.
Support och lokaler har nu fått i uppdrag att tillsammans med socialnämnden och Skebo starta planeringen av boendet. Nämnden har tidigare tittat på eventuella lämpliga platser.
När det gäller driftsbudgeten får ungefär hälften av nämnderna, nio stycken, en utökad budget. Förutom socialnämnden, får för- och grundskolenämnden 20 extra miljoner och gymnasienämnden 24 miljoner extra. Pengarna till för- och grundskolenämnden går främst till kostnadsökningar (13,4 miljoner) och till löneökningar och internränta (6,6 miljoner).
Ska skolan vara nöjda med det?
– Skolan är historiskt sett ett av våra absolut mest prioriterade områden, och de har fått justerade driftsbudgetar flera gånger. De uppvisade ett budgetöverskott på 50 miljoner kronor förra året, säger Evelina Fahlesson.
Oppositionsrådet Andreas Löwenhöök (M) tycker inte att skolan ska vara nöjd.
–Den här budgeten saknar lösningar på Skellefteås problem kring försämrade skolresultat och otrygghet. Den ger inte heller rätt förutsättningarna för Skellefteå att växa, utan innebär att skolan måste spara då de inte ersätts för alla ökade kostnader.
– Vi tycker att det är orimligt att eleverna ska tvingas klyva pennor och sudd för att skolverksamheten ska gå ihop, säger han.