Thomas Rolén är ordförande för Byggnads Västerbotten. Han berättar att de fått in flera klagomål mot byggarbetsplatsen ifråga.
”Det ni håller på med nu är kränkning. Ni har inget mer att göra här och jag vill inte höra att ni kommer hit”.
Så lät Kim Keskin, arbetsledare på Hristov Bygg, när Norrans reportrar stod utanför deras byggarbetsplats på Gymnasievägen i Skellefteå, där de uppför en Dollarstore-butik. Han och en kollega hade dessförinnan följt efter Norran i bil, då reportrarna lämnat platsen. De ville bland annat understryka att arbetarna visst använt fallsele, samt att man inte får ”fota personal som inte godkänt det, och som befinner sig på privat mark”.
Men media har tillåtelse att fota från allmän plats. Samtliga bilder, och samtal med personal, har skett utanför byggarbetsplatsen.
Norran har under en längre tid fått in tips om en bristande arbetsmiljö på byggarbetsplatsen bredvid Aurum på Gymnasievägen. Fackförbundet Byggnads har också fått in tips, och larmat Arbetsmiljöverket som inspekterat bygget vid två tillfällen, i september och i november i fjol. En brist som noterade den 5 november var att inga dokumenterade skyddsrondsprotokoll kunde visas upp, trots att arbetsplatsen då varit igång under ett par månader. En annan brist som togs upp var att arbetsmiljöplanen saknades riskbedömningar från underentreprenörer.
I sitt svar till Arbetsmiljöverket skriver Hristov Bygg angående riskbedömingar från underleverantörer: Att en sådan fanns vid tidpunkten, men digitalt och att den andra inte var klar, men skickades in samma kväll.
Angående att det saknades protokoll från skyddsronder svarar företaget att de visst dokumenterat dessa, men att det inte görs i deras pärmar utan i en byggdagbok: ”Byggdagboken valde ni att inte kolla i”.
Det ser i dagsläget inte ut att vara några pågående ärenden hos Arbetsmiljöverket om byggarbetsplatsen ifråga. Norran kontaktar en av inspektörerna som var på bygget, Anna Sörensson.
– Vi har fått in ett svar där. Utifrån svaret vi fick och den dialog vi förde med arbetsgivaren, så avslutade vi ärendet, säger hon.
Nöjde ni er med svaret att protokollen fanns, ni ”valde” att inte titta i byggdagboken?
– Vi efterfrågade skyddsrondsprotokoll, sedan hade de dessa anteckningar någon annanstans.
Bad ni att få se dem?
– De har sagt att de fanns, och jag har godtagit det svaret. Man måste kunna lita på vad en arbetsgivare säger, säger Anna Sörensson.
Norran besöker arbetsplatsen måndag den 15 mars och fotar takarbetet, som alltså sker utan skyddsutrustning. Thomas Rolén är ordförande för Byggnads Västerbotten, och han är inte förvånad. De får varje vecka in flera tips som rör just detta bygge.
– Det här är inga nyheter för oss, vi har påtalat säkerhetsproblem för dem flera gånger. De skiter i det, säger han.
Mikael Pettersson, ombudsman för Byggnads i Skellefteå, tittar på Norrans bilder:
– Det här är klockrent, de har ingen fallsele på sig överhuvudtaget. Jag har varit ut där själv och försökt prata med dem om det här. När jag var där sist så hade de faktiskt fallselen på sig, men den var inte fastkopplad, och då gör den ingen nytta, men på håll kan det ju se bra ut, säger han.
Norran pratar först med en av byggarbetarna, som möter upp när han ser att vi fotat. Hans förklaring är lite kryptisk. När vi säger att det syns på bilden att de inte har sele på sig, vare sig över jacken eller i grenen, säger han att de har använt en sele ändå. Att de alltid gör det. Men att de finns olika, och att en annan sort användes i måndags. Byggarbetaren säger också att bilden vi tagit kan vara från en plats där sele inte behövs. Längre in på taket, exempelvis.
Reporter: Du menar, han har tagit av sig den, för den behövs inte just där?
Byggarbetare: Om det är så att han inte har sele, då är han tio meter in på taket.
Reporter: Då bör det väl finna någon slags avspärrning vid takkanten?
Byggarbetare: Ja, men det är inte jag som är arbetsledare.
Mikael Pettersson, Byggnads, får kommentera.
– Jag vet inte om han syftar på att de skulle ha en sele som endast går runt midjan, med de är inte godkända här. En godkänd sele går i grenen och över axlarna. Sedan har man inte fallselen under jackan, utan över den, annars blir du ju hängande upp och ner.
Han påpekar också att om arbetet utförs längre in på taket, bör det finnas en avspärrning som visar var arbete kan utföras utan sele. Men på Norrans bilder står arbetarna ganska nära själva takkanten.
Mikael Pettersson påpekar att bilden är väldigt tydlig.
– Det är den sortens bild som Arbetsmiljöverket brukar använda sig av som bevis. Egentligen är de ju rätt klumpiga som gör så här. De säger att de har tydliga regler för arbete från tak med risk för fall. De har utrustningen på arbetsplatsen, det ser vi, men använder den ändå inte. Vi kommer naturligtvis att ta upp detta med dem, säger han.
När Norran lämnat byggarbetsplatsen kör byggledaren efter reportrarna och uppmanar dem att stanna. Han vill visa upp den fallseles-anordning han hävdar att de använt.
Hur allvarligt är det att de slarvar med fallskydd?
– Det är förenat med livsfara för arbetarna. Vi ser ju hur nära kanten de står. Det räcker ju att du snubblar, svimmar eller drabbas av ett sjukdomstillstånd, vilket händer ibland. Så här får det inte se ut.
Vad är skälet till att det slarvas med säkerhet, tror ni?
– Det kan dels handla om säkerhetskultur, att man inte är van att arbeta säkert. Selen kan kännas besvärlig om man inte är van. Det är inte heller ovanligt att det slarvas med säkerheten om man ligger lite efter i tidsplanen, vilket de gör på detta bygge, men pengar får aldrig bli viktigare än människoliv, säger han.
Mikael Pettersson påpekar också att fackets möjlighet att påverka bygget är begränsad.
– De har inget kollektivavtal, och vi har inga medlemmar där. Och de har gjort klart för oss att vi inte är välkomna där. Hade det funnits ett kollektivavtal hade jag som regionalt skyddsombud kunnat gå in där och lägga ett skyddsstopp, det vill säga stoppa arbetet, säger han.
Norran frågar byggledaren på plats, Kim Keskin, vad de använt för sele egentligen – och varför den inte syns, vare sig över jackan eller i grenen.
– Jamen en del jackor täcker den, säger han.
När Norran berättar att vi ju ser grenen på våra bilder, att jackan inte alls täcker, förändras stämningen snabbt. Byggledaren säger att vi inte får fota deras personal eftersom ”De har skyddad asylidentitet, så det är viktigt”.
– Skulle det här komma ut på sociala medier är deras säkerhet i fara.
Han anklagar Norran för att ”kränka personalen”, vilket han meddelar att de tänker anmäla.
Norran återvänder dagen efter att vi tagit bilder på hur arbetarna struntat i att använda fallsele. Då är fallselarna på.
Norran vänder sig till Ninort Chamoun, vd för Hristov Bygg. Han hävdar först, liksom byggledaren, att arbetarna alltid använder fallsele. Vi mejlar honom en bild.
– Ja alltså … jag ser ju inte att han använder någonting, och det här är inte okej. Men frågan är, hur nära är han takkanten?
Han är ganska nära kanten.
– Jag förstår.
Det här är inte okej, säger du?
– Självklart ska de ha sele. Är de närmare än två meter från kanten så ska de absolut ha det.
Men om de befinner sig längre in ska väl en avspärrning finnas?
– Ja, det ska finnas och det brukar vi ha. I det här fallet vet jag inte om de tagit bort dem för att kunna komma till avspärrningen, då brukar vi ha dem en meter ifrån.
Det har påpekats tidigare, ändå ser det ut så här?
– I så fall har de tagit bort taksäkerheten, för att komma åt något, sedan lägger de tillbaka det.
Men de borde väl haft selen på sig?
– Absolut, absolut.
Hur ser du på att det ser ut så här då?
– Det är ju självklart inte bra. Jag måste ta ett möte med grabbarna och påpeka det här. Så här får de inte göra, vi har sagt att alla som går upp på taket och jobbar nära kanten måste ha sele på sig. Jag har inte fått några signalerar om det här tidigare, jag kommer att ta ett möte med allihopa nu, säger Ninort Chamoun.
Kort efter intervjun återkommer han, via mejl. Han meddelar då att han ändrat sig om bilden. Han säger nu att mannen på bilden ändå har en sele. Norran har gett Ninort Chamoun möjlighet att utveckla sina svar, utan framgång.
Fakta
Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall.
Det är Arbetsmiljöverket som har i uppdrag att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs.