Brobanan har breddats under resans gång, vilket innebär fördyringar.
Företagets namn Kauno Tiltai betyder ”broarna i Kaunas”, som är en stad i Litauen. Företaget är alltså expert på brobyggen och vd:n för det svenska dotterbolaget, Rolandas Rekasius säger att de har byggt fler än 100 broar.
I Sverige har de gjort en stor bro och flera små. Två av dem var åt Trafikverket, en i Göteborg och en i Stockholm. Båda dessa går över trafikleder av olika slag, både starkt trafikerade vägar och järnväg. Karlgårdsbron i Skellefteå var den första svenska som skulle gå över vatten.
– Vi har sett oss kapabla för att bygga den. Tuffare vinterväder var sådant vi skulle klara, och det fanns inget som talade emot att vi lade anbud. Det finns inget vi ångrar i dag, förutom att vi borde ha lagt ett högre pris så att vi hade haft större marginaler.
Den största otur som bolaget hade under sitt äventyr i Skellefteå var att byggpriserna ökade så drastiskt. Det är reglerat i avtalet att man får ta ut mer av beställaren då, det är kutym.
– Vi har varit relativt överens med kommunen om att prishöjningarna ska ersättas, men det är ändå något som belastar projektet, säger Rolandas Rekasius.
Värre har det varit med andra extra kostnader. Rolandas Rekasius säger att den tekniska beskrivningen som låg till grund för avtalet inte stämmer, och det har lett till många ändringar. Ändringar som har kostat mer men inte beviljats som så kallad ÄTA, det vill säga tilläggskostnad.
– Ett exempel är att vi måste göra bron bredare än som först var beställt. Körbanan har breddats vilket innebär att ytan ökar med åtta procent. Därför var vi tvungna att ändra i beställningen till fabriken i Lettland. Det har sedan varit mycket diskussion om detta, och vem som ska bära den extra kostnaden.
Ännu ett exempel han nämner är de röda balkarna som ska bilda V-formade bockar. Dessa har fått ökad längd.
– För varje enskild extra kostnad har det varit svårt att förhandla och få gehör. Det har varit som att prata med en vägg. Vi får veta att vi har fel i våra kalkyler, men inte vad som i så fall är fel. Det har gjorts så många nya kalkyler när vi försökt bevisa att vi har rätt men det har inte hjälpt. Det känns som de inte litar på oss.
När Kauno Tiltai byggt åt Trafikverket tycker han att förhandlingarna gått bättre.
– Vi har fått tydligare och rakare besked. Antingen "Det här är extra, det tar vi på oss”, eller ”Det där är ert eget misstag” och då får vi acceptera det.
Rolandas Rekausis tror att skillnaden beror på att Trafikverket är experter på att bygga broar. Deras projektansvariga har högre kompetens i ämnet och större behörighet att bestämma.
– Kommunen har de inte den kompetensen själva och anlitar konsulter. Men konsulter lever på att debitera timmar till uppdragsgivaren och på så vis blir hela hanteringen omständlig och byråkratisk. Vi har gjort kalkyler i det oändliga, men det har inte hjälpt.
Att få ner stagen i berggrunden var en oväntad svårighet som Kauno Tiltai mötte. Här står Rolandas Rekasius vid sådana stag (de långa skruvarna) i en spontlåda. Bild från april 2023.
Än fattas förhandlingar om vissa tilläggsarbeten som kommunen har godkänt. Därför kan fortfarande vissa pengar utgå till Kauno Tiltai.
– I nuläget är vår förlust mellan 60 och 70 miljoner. De fordringar vi har på kommunen är ungefär i den storleksordningen. Skulle vi få betalt för allt vi ligger ute med så skulle vi få en smärre vinst men det är ju högst tveksamt.
– I våra senaste förhandlingar sade kommunen att de kan betala 10 procent av det vi begär, så vi ligger långt från varandra.
Ett stort frågetecken är träbron som har ett ordervärde på cirka 40 miljoner. Vissa delar är levererade till Skellefteå, vissa ligger på lager vid snickeriet i Lettland och vissa är inte byggda än.
Så ska Karlgårdsbron utformas, oavsett vem som gör jobbet.
– Den är speciellt tillverkad för Skellefteå, och förhoppningen är att den ska användas där. Vi har erbjudit oss att sälja den till kommunen eller till den entreprenör som tar över. Om den inte kommer till användning så måste vi förhandla med fabriken om att ta tillbaka den, dock förloras då mycket pengar eftersom den är svår att använda rakt av på något annat brobygge. Den innehåller mycket trä, i värsta fall måste den demonteras så man åtminstone använder träet, säger Rolandas Rekasius.
De åtta tjänstemännen på bygget ska omplaceras till andra projekt. Även byggnadsarbetarna är flyttade. Ingen i personalen var rekryterad lokalt.
Nuläget vid grindarna. Kauno Tiltai lämnade arbetet för en månad sedan och kommer inte tillbaka.