”På min skola ser vi tydligt hur nedskärningarna påverkar undervisningen”, skriver en lärare till Norran.
Ekonomiska besparingar, för stora klasser och barngrupper, sjukskrivna kollegor, uppsägningar.
Under hösten har Norran fått in mängder av alarmerande vittnesmål från skolpersonal. De berättar om en alltmer pressad arbetssituation.
Många nämner fjolårets stora nedskärningar. Bland annat har det dragits ned på ett stort antal stödresurser i klassrummen. En lärare skriver:
”På min skola ser vi tydligt hur nedskärningarna påverkar undervisningen. Lärarna kämpar för att ge varje elev den uppmärksamhet och det stöd de behöver, men när klasserna är så stora blir detta en omöjlighet. Elevernas lärande och trivsel påverkas negativt, och vi riskerar att skapa en ojämlik skola där vissa barn hamnar i skuggan”.
En annan lärare skriver:
”Politikerna borde skärpa sig och provjobba en månad hos oss. De skulle häpna och förhoppningsvis ta tag i problemen”.
Vi har begärt ut statistik från Skellefteå kommun – siffrorna visar en tydlig trend i alla skolans verksamheter: andelen långtidssjuka ökar.
Barnskötare, förskoleassistenter och så kallad ”kompletterande personal” i grundskolan är de personalgrupper som oftast är sjuka. Men trenden är negativ även för lärare, förskollärare och rektorer.
I flera av verksamheterna minskar samtidigt den korta sjukfrånvaron, samtidigt som den totala sjukfrånvaron ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare år.
Mikael Johansson, ordförande för Sveriges Lärare i Skellefteå, är oroad över att allt fler lärare blir långtidssjuka och påpekar att skolan har varit underfinansierad över tid.
– Nu riskerar nedskärningarna att fortsätta trots att den politiska majoriteten säger sig satsa på skolan, konstaterar han.
– Vi anser inte att vi ges förutsättningar att bli bättre. I bästa fall kan vi bibehålla en slags status quo inom skolan.
Mikael Johansson, ordförande för Sveriges Lärare i Skellefteå, påpekar att skolan varit underfinansierad över tid vilket enligt honom ligger bakom många av dagens utmaningar.
Fackförbundet Kommunal har också många medlemmar som jobbar inom skola och förskola. Anki Pettersson, ordförande för Kommunal i Skellefteå, beskriver arbetsmiljön som mycket tuff.
– Det blir en ond spiral: När fler blir sjukskrivna nöter det ännu mer på de som är kvar. Det blir färre som söker sig till att jobba i skolan i framtiden, säger hon.
Hon tillägger:
– Jag har hört skräckexempel om personal som inte hinner med pedagogiken, att man planerat inslag i undervisningen men inte hinner med genomförandet. Det är förskräckligt att barnen inte får de förutsättningar som behövs för att komma vidare i skolan.
I fjol genomfördes stora neddragningar i Skellefteås skolor på grund av ett underskott på 90 miljoner kronor.
Anki Pettersson och hennes kollegor vittnar om alldeles för stora barngrupper och brist på vikarier vilket leder till en otrygg miljö för personalen.
– Det som behövs är minskade barngrupper och en bättre arbetsmiljö. Ekonomin sätter grunden, säger Marielle Ågren, huvudskyddsombud vid Kommunal Skellefteå.
Anki Pettersson är sektionsordförande för Kommunal i Skellefteå. Fackförbundet organiserar många yrkesgrupper inom skolan, till exempel barnskötare, förskoleassistenter, elevassistenter och lärarassistenter.
– Det finns en stor risk för ytterligare nedskärningar. Om man inte ersätter vikarier, på grund av ekonomin, så kommer ännu fler att bli sjuka.
Skolchefen Ana-Maria Deliv säger att förvaltningen följer utvecklingen och att statistiken går i linje med en nationell trend av ökad sjukfrånvaro kopplad till psykisk stress.
Deliv tycker inte att siffrorna är alarmerande utan påpekar att förvaltningen som helhet har legat ”ganska stabilt” i sjukfrånvaro de senaste åren. Hon poängterar att man också behöver titta på annan data för att få en heltäckande bild av villkoren och förutsättningarna för medarbetarna.
– Även om vi legat relativt stabilt vill vi inte att andelen långtidssjuka ökar. Vi vill vända på trenden, säger hon.
Barnskötare, förskoleassistenter och annan så kallad ”kompletterande personal” i grundskolan är de personalgrupper som oftast är sjuka.
HR-chefen Sophia Abrahamsson sitter med under intervjun. Hon säger att det är svårt att i generella termer säga varför medarbetare blir långtidssjuka.
– Systemet bygger på egenrapportering och därför är det osäkra underlag. Men vi vet att det finns en del psykisk ohälsa och även sjukdom kopplat till rörelseapparaten, säger hon.
Ana-Maria Deliv poängterar att Skellefteå kommun har förhållandevis hög lärartäthet både i grundskolan och gymnasiet och att även förskolan ligger kring rikssnittet.
Ana-Maria Deliv säger att förvaltningen satsar på skolan och förskolan – till exempel genom att minska antalet medarbetare per chef. Arkivbild.
Så vad är då förklaringen till att den långa sjukfrånvaron ökar?
– Vi vet att en frånvarande chef på arbetsplatsen är en stor riskfaktor. När vi jämförde våra förvaltningar såg vi att förskolan hade flest antal medarbetare per chef. Även grundskolan hade höga siffror.
Ana-Maria Deliv lyfter därför det hon beskriver som en pågående satsning: att öka ”ledartätheten” i framför allt förskolan, men även grundskolan. Tanken är att det ska bli färre medarbetare per chef.
– Vi använder en så kallad belastningsmodell för förskolan, som gör att vi kan analysera arbetsbelastningen i olika områden. Vi kan sedan identifiera vilka områden som är i störst behov av insatser, varpå vi har ökat ledartätheten i dessa områden, säger hon.
– Inom förskolan har vi minskat antalet medarbetare per chef från ett medelantal på 32 medarbetare per chef i december 2022, till 28 medarbetare per chef i december 2024. I grundskolan har det gått från 35 till 26.
Hon nämner också arbetet med att kompetensutveckla befintlig personal, särskilt inom förskolan. På flera förskolor har man också ett pilotprojekt, ”riskorienterat arbetssätt”, en metod som SKR tagit fram och som ska göra det lättare att förebygga och identifiera risker.
Du beskriver detta som satsningar. Samtidigt vittnar skolpersonal och facken om en mycket tuff vardag och oro för nedskärningar. Hur går det ihop?
– Fast då beror det på vilka enheter man pratar om. Man kan inte prata om ”förskolan i Skellefteå” eller ”skolan i Skellefteå” för det ser väldigt olika ut på de olika enheterna. Några skolor har otroligt hög personaltäthet medan de större skolorna centralt har fler elever per lärare. Men på en större skola kan man ha mer närvarande elevhälsa, till exempel. Så det finns många faktorer i det där, säger hon och tillägger:
– Med det sagt: man ska inte negligera upplevelsen som våra medarbetare har.
Av siffrorna kan man få intrycket av att sjukfrånvaron ökar även i gymnasiet, men enligt Ana-Maria Deliv är det inte så. Den skenbara ökningen beror enligt henne på att gymnasiet och vuxenutbildningen (VUX) redovisas tillsammans, och det är alltså VUX som har en negativ trend.
Håller du med om att skolan står inför en pressad ekonomisk situation?
– Den var otroligt pressad bakåt i tiden. Därför är det glädjande att vi fått en helt annan budgetram i år.
Men ni fick ju mindre pengar än ni hade begärt?
– Absolut, så är det ju. Men jag ser att vår kommunledning medvetet i två års tid har satsat genom att lägga stora pengar på skolan.
Är Skellefteås skolstruktur i sig ett problem, med många små, dyra enheter och stor geografisk spridning?
– Det är inte ett problem i sig, problemet uppstår om det inte finns tillräckligt med välutbildade medarbetare att anställa. Om vi har medarbetare som inte vill jobba på vissa geografiskt placerade enheter. Här behöver vi jobba med den pedagogiska segregationen. Från att ha väldigt stor diskrepans när det gäller lärarbehörighet ser vi att det nu blivit lite bättre.
Ana-Maria Deliv understryker att man ska se upp för att dra alltför stora slutsatser av siffrorna över sjukfrånvaron.
– Det är förändringar på decimalerna vilket man ska vara lite försiktig med. Med det sagt tar vi detta på stort allvar, för det handlar om varje barns rätt till god utbildning och trygghet. Och medarbetare ska självklart inte behöva bli sjuka. Det jobbar vi aktivt med, säger hon.