Här har bygget av pålbryggan nyligen börjat. Bilden togs i november 2021.
För en dryg månad sedan godkände Skellefteå kommun pålbryggan som en extra kostnad de ska betala.
Entreprenören Kauno Tiltai hade inte räknat in bryggan i sitt anbud och orsaken var att de hade tänkt bygga från pontoner, vilket är billigare.
Men älven visade sig vara för grund på vissa ställen för att pontonerna skulle få plats.
Den projektansvariga på Skellefteå kommun, Therese Bäckström Zidoli, medger att det var kommunen som gjorde missen.
– I underlaget hade djupet på älven angivits i ett geodetiskt referenssystem. Det är en metod för att ange en punkts exakta läge på jordytan. Det finns flera sådana system och på ett ställe i texten var vi inte tydliga om vilket som gällde.
– Vi kontaktade juridisk expertis, och de kom fram till att det hade skapats ett tolkningsutrymme som vi var ansvariga för, säger hon.
– Vi kommer dock inte att betala för hela pålbryggan, utan bara mellanskillnaden mellan den och vad en pontonbrygga skulle ha kostat. Detta ingår nu i de förhandlingar som förs.
Sedan tilläggsarbetet blev godkänt har Kauno Tiltai skickat över en hel del fakturor, och dessa granskas nu i detalj.
– De måste verifiera varje kostnad, och visa att den enbart hör till pålbryggan. Kostnader som hör till övriga bygget får inte följa med.
Att bygget av pålbryggan var omfattande kunde alla se som följde arbetet från land. Enorma mängder pålar slogs ner i bottnen till fast mark. I den kostnad som kommunen nu har tagit på sig ingår också den framtida rivningen.
Therese Bäckström Zidoli vill inte spekulera om hur stora extrakostnader pålbryggan kan vålla, eftersom det skulle kunna påverka förhandlingarna.
Pålbryggan byggdes från två håll, och här är delarna på väg att mötas. Maj 2022.
Som om detta inte vore nog finns fler kostnader som Kauno Tiltai har hävdat är extraordinära, och därmed ska betalas utanför kontraktssumman. Det handlar om de stora prisökningar som varit generellt och påverkar det mesta material som används i bron.
Therese Bäckström Zidholi säger att detta inte är godkänt som tilläggskostnad.
– Än så länge pågår förhandlingar. De måste bevisa att prishöjningen är onormal, annars är den något de borde ha kunnat förutse.
Skellefteå kommun hade vid 2022 års utgång betalat 138 miljoner för projektet. Pengarna har främst gått till Kauno Tiltai men även till egna konsulter och eget arbete.
– Till entreprenören Kauno Tiltai betalar vi löpande enligt en betalplan, och den grundar sig på utfört arbete. De har delvis fått betalt för arbete inom anbudet och delvis för pålbryggan.
Kvar fanns vid årsskiftet bara 162 miljoner av den totala budgeten, som är på 300 miljoner. Det är 54 procent, alltså drygt hälften.
Här är pålbryggan klar och används för bygget av Karlgårdsbron. Den är rejält byggd eftersom den ska klara tunga fordon och laster. Bilden togs i oktober 2022.
Kommunens projektledning inriktar sig nu på att hela brobygget ska klaras inom budget.
Hela 46 procent av denna budget är alltså redan förbrukad och då återstår det mesta av gjutningarna i älven, betalning för träbron, montering av träbron, montering av ledningar som ska ligga i bron, belysning, samt byggande av tillfarter och asfaltering.
Hur ska allt detta rymmas i de återstående 162 miljonerna?
– Vi har en fast kontraktssumma och de arbeten du räknade upp ska rymmas i den. Det enda extra vi tar på oss är förhandlade och godkända extrakostnader, och vi räknar med att rymma dem i totalbudgeten, säger Therese.