Varje dag möter föräldrarådgivarna Liz Bertholdsson Lindfors, Maggie Esseryd, Anna Gustafsson och Helen Brännström föräldrar som kämpar med familjelivet på olika sätt.
– Föräldrarna är de som kan hjälpa och stötta sitt barn bäst. Vårt uppdrag är att stärka dem och hjälpa dem att använda rätt verktyg, säger Anna Gustafsson.
På Föräldrasupporten kan man få råd genom individuella samtal. Föräldrasupporten har inga väntetider och alla insatser är kostnadsfria. Samtal kan hållas på engelska och det finns även möjlighet att ta hjälp av en tolk.
– Vi låter föräldrarna beskriva sin egen situation och sitt barn, både barnets styrkor och utmaningar. Vi fungerar som ett bollplank och vägleder dem för att hitta fler perspektiv, säger Maggie Esseryd.
På tisdag den 14 januari kl. 19.00 kan du chatta med familjerådgivarna på Föräldrasupporten och ställa dina egna frågor. Det går bra att vara anonym.
Föräldrarådgivarna har tystnadsplikt. De för inte journal över vad som sägs under ett samtal. Även mor- och farföräldrar, syskon och vårdnadshavare och andra närstående kan söka sig hit.
– Vi välkomnar alla som har något som de funderar över, säger Liz Berholdsson Lindfors.
Många söker sig till Föräldrasupporten för att få hjälp med att hantera ett barns ilska och utbrott. Det kan skapa stress och konflikter i familjen. Anna Gustafsson lyfter ett exempel. Två föräldrar som kontaktar dem eftersom deras åttaåring ofta blir arg och skriker.
– Istället för att försöka dämpa ilskan, så skulle vi vägleda föräldrarna att möta upp och säga: ”Det är klart att du blir arg, när jag säger att du inte får sitta vid datorn. Jag förstår att du blir ledsen och besviken på mig.”.
Hon lyfter att det är viktigt att försöka fånga upp barnets känslor och validera dem, samtidigt som man sätter gränser för hur barnet beter sig.
I fjol höll Föräldrasupporten en ny kurs med fokus på just detta. Kursen riktar sig till föräldrar som har barn med ett utmanande eller problematisk beteende.
– Vi har sett att den har varit till hjälp för många, säger Liz Bertholdsson Lindfors.
Deltagarna får bland annat öva på att bli bättre på att möta sitt barns känslor. Man får även reflektera över sina egna känslor och beteenden i konfliktfyllda situationer. Responsen från deltagarna har varit positiv:
" Det bästa med kursen var att lära sig hur man bemöter sig barns känslor och även sina egna."
En annan av kurserna som hålls riktar sig till föräldrar som är oroade över att ens barn inte vill gå till skolan.Många av dem som söker sig till Föräldrasupporten har problem med just det, berättar föräldrarådgivaren Helen Brännström.
– Många uttrycker att de känner sig ensamma i det här. Det ligger en enorm press på föräldrar att fixa problemet själva, vilket de inte ska behöva göra, säger Helen Brännström som håller kursen.
Många deltagare uttrycker att det varit skönt att träffa andra som befinner sig i en liknande situation som en själv.
Hon lyfter att det är vanligt att barn med till exempel NPF-diagnos upplever stark stress kopplat till skolan. Det kan ta sig i uttryck genom att barnet har ont i magen eller huvudet och känner oro inför skoldagen efter ett lov.
– Många upplever maktlöshet och stark stress. Vår roll i en sådan situation är att hjälpa föräldrarna att lägga ribban på rätt nivå, utifrån vad just deras barn har för förutsättningar. Vi försöker även hjälpa dem att få till ett bra samarbete med skolan, säger hon.
Genom med Föräldrasupporten kan man också få hjälp med att söka ytterligare stöd. Föräldrasupporten är delaktiga i HLT, som står för Hälsa, Lärande och Trygghet. Det är en samverkansmodell som hälso- och sjukvården, förskolan, skolan och socialtjänsten använder för att ge samordnat stöd till barn och familjer. Syftet är att tidigt kunna komma in och tillsammans med familjen kartlägga det som inte fungerar och hitta en plan framåt.
Föräldrarådgivarna vill förmedla ett hopp till den som känner stress och oro. Det finns hjälp att få.
– Vi tar hjälp för att serva bilen och för att gå ner i vikt. Samtidigt kanske det finns en bild av att familjelivet ska bara funka och flyta på. Vi vill sänka tröskeln för att vända sig hit. Den allra största delen av socialtjänstens arbete bygger på frivillighet, säger Maggie Esseryd.