Jeanne-d’Arc Antonios arbetar som stödassistent, som tidigare kallades boendehandledare, på ett LSS-boende i Skellefteå kommun. Hon har arbetat inom vården i 18 år och sett hur utvecklingen för undersköterskor gått åt fel håll både när det gäller arbetsvillkor och löner. Nu kämpar hon för att väcka opinion och få utvecklingen att vända.
– Mod smittar av sig och jag hoppas att mitt mod kan smitta av sig till andra som nu tillsammans med mig ska kämpa för bättre arbetsvillkor för oss i välfärden. Ensam är jag svag, men tillsammans kan vi göra det omöjliga möjligt, säger Jeanne-d’Arc.
Jobbar gratis
Jeanne-d’Arc är undersköterska, men ibland får hon agera sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, och psykolog.
– Jag ansvarar över medicin, insulin, för arbetsmiljön och för brandsäkerhet. Jag handlar mat, lagar mat, bakar och städar. Ibland är jag kontorist. Jag följer med och shoppar, är smakråd, anordnar fester och födelsedagar. Jag närvarar vid livets slut, tröstar, stöttar, motiverar, korrigerar och vägleder. Jag jagar vikarier väldigt ofta nu för tiden, säger hon.
Jeanne-d’Arc är en undersköterska som jobbar varannan helg. Hon jobbar kvällar och nätter. För det får hon 23.800 kronor i månaden före skatt. Vid varje nattskift jobbar hon 3.5 timme gratis, då halva nätterna är obetalda.
– Jag älskar mitt jobb, men ge mig en skälig lön. Jag tillsammans med övrig välfärd sjunker. Vården går på knäna och skattepengarna går till annat. Om vi alla kommer med konkreta förslag, jobbar strukturerat och aktivt mot förbättring så är chanserna att nå målet större, säger hon och fortsätter;
– Bättre lön och arbetsvillkor gynnar inte bara oss som undersköterskor, utan även våra brukare och vårdtagare. Det gynnar våra chefer som skulle få chansen att utveckla en verksamhet istället för att lägga fokus på att jaga människor som vill jobba inom detta yrke.
Brist på återhämtning
Det råder brist på vikarier inom vården och om någon blir sjuk kan ordinarie personal beordras att gå ut och jobba.
– Det gör att vi inte får den återhämtning vi behöver, berättar undersköterskan.
Jeanne-d’Arc Antonios arbetar 95 procent och blir inte automatiskt erbjuden övertidsersättning, då hon går ut och jobbar extra. Hon uppmanar alla som går ut och jobbar extra att kräva övertidsersättning.
– Vi måste ena oss och ställa högre krav. Vi måste kräva övertidsersättning för att detta ska kosta och synas uppåt, på det sättet kan vi nå förändring. Tillsammans blir vi starka, säger hon.
Om inte något görs åt arbetsvillkoren och lönerna för undersköterskor ser framtiden dyster ut.
Vi måste ena oss och ställa högre krav. Tillsammans blir vi starka.
– Många som har utbildning och arbetar inom vården håller på att gå i pension. Unga lockas inte till att utbilda sig till undersköterskor dels på grund av de dåliga arbetsvillkoren och dels för att de kan få jobb inom vården ändå, utan utbildning, säger hon och fortsätter;
– När batterifabriken Northvolt etablerat sig kommer det antagligen att bli ännu större brist på vikarier inom vården. Jobbet måste göras attraktivare, annars kommer det till slut inte finnas någon som vill jobba inom vården. Vi har haft vikarier som börjat jobba hos oss, men slutat lika fort. Det beror allt som oftast på arbetsvillkoren. Det blir inte heller bra för våra brukare att folk kommer och går, de behöver kontinuitet.
Under de senaste tre och ett halvt åren som Jeanne-d’Arc arbetat på LSS-boendet har chefen bytts ut sju gånger.
”Skriv tillbud”
Kommunals fackliga representanter Malin Andersson och Elisabeth Lundström håller med om det Jeanne D'Arc beskriver och uppmanar alla som arbetar inom vården att skriva tillbud.
– Det gäller allt som har med arbetsförhållandena att göra. Ett tillbud kan vara att personalen får arbeta särskilt tungt för att det saknas en vikarie. Om du upplever ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön så måste man skriva tillbud för att cheferna sedan ska ha något att gå på och för att man ska kunna förändra situationen. Tillbuden är vårt sätt att påvisa den psykosociala arbetsmiljön och allt som härrör arbetet. Om alla gör det så kan vi få till en förändring, säger Malin Andersson.
Ett tillbud kan vara att personalen får arbeta särskilt tungt för att det saknas en vikarie.
– Sjuktalen bland de som arbetar inom vården är höga och det tyder ju på att arbetsmiljön behöver förbättras. Politikerna verkar se det så att de som inte genererar pengar får inte heller kosta pengar. Jag är rädd att politiken går mot att få tillbaka kvinnan vid spisen. Det går åt fel håll där klyftorna ökar och vi ser allt fler ytterligheter. Vi jobbar för jämställda löner och till våren kommer de nya avtalen, säger Elisabeth Lundström.
Här uttalar sig socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S):
”Jag skulle inte heller vilja jobba med den lönen”