Till vänster syns bron om den skulle göras av stål och till höger en gång- och cykelbro.
I förra mötet i samhällsbyggnadsnämnden var politikerna kritiska till den nya budget som föreslogs, och begärde en utredning om kostnaderna.
En fyllig rapport på 80 sidor finns därför som lektyr inför måndagens möte. Där redogörs för upphandlingen som gjordes med den tidigare entreprenören Kauno Tiltai, alla turer med oenighet, och hur det framtida byggandet nu väntas genomföras.
Den gamla budgeten på 300 miljoner (varav staten betalar 72 miljoner) har länge ansetts inaktuell. Den sattes redan 2020 och sedan har priser ökat kraftigt på grund av pandemi och invasionen i Ukraina. Enligt rapporten så har byggmaterial av den typ som behövs till bron ökat i pris med 58 procent.
När Kauno Tiltai hävde avtalet den 10 april i fjol hade bolaget fått 216 miljoner av Skellefteå kommun. Det är mer än anbudssumman på 203 miljoner, och beror på att vissa extra kostnader, så kallade ÄTOR, var godkända. En sådan extra kostnad är pålbryggan, som kostade mycket att bygga. Dessutom hade kommunen förbrukat 21 miljoner till projektledning och konsulter. Staten hade betalat 55 miljoner av det bidrag som var utlovat.
Kvar av budgeten var då 63 miljoner.
När det nu begärs 444 miljoner extra ska de användas för ännu mer projektledning och projektering, men framför allt till arbetet som ska utföras av Skanska.
384 miljoner väntas själva byggandet kosta.
Det ska också avsättas 70 miljoner för risker och oväntade kostnader.
Totalt sett kommer då bygget av Karlgårdsbron att kosta 744 miljoner. Den oberoende granskaren WSP anser att priset per meter färdig bro blir likvärdigt med andra brobyggen som de har erfarenhet av.
Till mötet har politikerna begärt att få veta vad som händer om man gör diverse besparingar. Skanska har därför gjort en utredning om det. De kom fram till följande:
1. Att bygga med enklare material: Då bygger man med stål. Gestaltningen skulle inte bli den bästa eftersom fundamenten är kraftigare än vad som behövs. Skulle inte bli särskilt mycket billigare än träbron (man sparar 64 miljoner)
2. Att bygga en gång- och cykelbro istället: Byggs av stål. Skulle se jättekonstigt ut med tanke på fundamentens bredd. Man sparar 124 miljoner jämfört med att bygga bilbro av trä.
3. Att pausa på obestämd tid: Priserna på byggmaterial kommer knappast att sänkas. Tillståndet för vattenverksamhet går ut 2028.
4. Att avsluta projektet och riva brostöden. Rivning av fundament är kostsamt, det skulle krävas 100 miljoner extra. Man sparar 344 miljoner jämfört med att bygga bilbro av trä.
Alternativ 1-2 innebär att man måste göra om projekteringen, vilket tar tid. Då missas det statliga stödet på 72 miljoner, och de pengar kommunen hittills har fått måste betalas tillbaka.
Även alternativ 3-4 innebär att statliga pengarna ska återbetalas.
Projektledningen på Samhällsbyggnad anser att samtliga dessa alternativ kan avfärdas eftersom syftet med bygget är att göra en bilbro för att avlasta trafik på andra broar, samt för att hantera den ökande trafik som väntas när befolkningen ökar.
Skellefteå kommun har också en gammal överenskommelse med Trafikverket om att bygga en central bro i Skellefteå.
Dessa paket med brodelar har blivit ett problem. De ägs av Kauno Tiltai och kommunen vill att de försvinner. Arkivbild.
Konflikten med entreprenören Kauno Tiltai kvarstår. Just för tillfället pågår värdering av arbetet som bolaget hade gjort och när det är klart väntar troligen rättsliga processer.
Alla kostnader som har med konflikten att göra föreslås läggas utanför brobyggets budget. Om kommunen går till domstol måste de överväga vilken betalningsförmåga Kauno egentligen har. Det finns också risk att bolaget går i konkurs, och då får man inte ut något.
Ett problem i relationen handlar om de stora mängder bromaterial som ligger kvar på byggplatsen. Kauno vill att kommunen ska köpa det, men kommunen är orolig för att kvalitén inte är nog bra, med tanke på att det plastade förpackningarna har legat utomhus i cirka ett år. Eftersom buntarna ägs av Kauno vill man heller inte öppna plasten för att kolla.
Det har därför bestämts att trädelarna inte ska köpas, utan det ska beställas nytt limträ till brobana och balkar.
Frågan blir då hur man ska bli av med Kaunos trä, det behövs handräckning av kronofogden om det ska flyttas. Det ligger i vägen inför det framtida byggandet, då arbetsområdet på södra sidan älven är trångt.