Även efterskalv har noterats av seismologer

Det inträffade flera små efterskalv efter det stora jordskalvet i trakterna av Vebomark/Mjövattnet. Det kan nu seismologerna på Uppsala Universitet meddela.

Lördagens stora jordskalv hade sitt epicentrum där vi lagt in en blå ruta. De röda prickarna är övriga skalv som har inträffat de senaste 14 dagarna. Gula prickar är sprängningar.

Lördagens stora jordskalv hade sitt epicentrum där vi lagt in en blå ruta. De röda prickarna är övriga skalv som har inträffat de senaste 14 dagarna. Gula prickar är sprängningar.

Foto: Uppsala Universitet

Skellefteå2024-05-12 17:00

Det stora skalvet hade en beräknad magnitud på 2,9 och kändes av väldigt många människor klockan 10:51 på lördagen. Det hade epicentrum mellan Vebomark och Mjövattnet.

Senare kom det rapport från en läsare om efterskalv och därför kontaktade vi Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet även på söndagen för att höra hur det ligger till.

– Jo, det stämmer, det har varit fem småhändelser säger seismolog Peter Schmidt när han gått in och kollat i mätinstrumenten.

– Dock var dessa mycket små, lägre än 0,5, och jag är skeptisk till att någon märkte dem. I så fall måste personerna ha varit inomhus då märker man skalv bättre. 

Dessa pytteskalv inträffade klockan 11:20 på lördagen (två stycken), klockan 15:08 på lördagen (ett skalv) och de övriga tre var på natten mellan lördagen och söndagen.

Natten mellan lördag och söndag var det ytterligare två större skalv i Norrland. Ett mellan Örnsköldsvik och Sundsvall med en magnitud på 0,9 och ett norr om Överkalix med magnitud 1,0.

Dessa två skalv kan ses på institutets kartsida ”Dagens seismiska händelser” men än saknas information om skalven som inträffade vid Skellefteå. 

Ska ni lägga in dem manuellt på måndag?

– Nej, de kommer inte att hamna i denna lista, eftersom den bara visar vad automatiken har registrerat. De som var vid Vallen/Mjövattnet kom aldrig med. Det beror på att platsen ligger för långt från våra automatiska mätpunkter. Vi har därför gått in och läst av och tolkat data manuellt.

– Givetvis ska det stora skalvet föras in i vår statistik, det är ju intressant, men det kommer på andra kartor och inte automat-kartan, säger Peter Schmidt.

Småskalv visas däremot inte i publik statistik, och det beror på att det skulle skapa mera oro än vad som är befogat. 

– Anledningen till att vi visar fakta om skalv i realtid är att folk ska kunna gå in och få bekräftat vad de redan misstänker. Därför tar vi bara med skalv som är så stora att de kan ha känts av människor. 

– Om vi skulle visa väldigt små händelser så finns också risk att vi får med en massa annat. Ju känsligare system desto större risk för fel. Vi vill bara visa statistik på riktiga händelser, säger han. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!