– Vi får inte mer pengar och plogar efter ett regelverk. Då blir det så. Dessutom tar vi med oss fjolårets underskott.
Dyrt per person men billigare per meterHan påpekar att förvaltningen tidigare föreslagit neddragningar i vinterväghållningen, men att det visat sig att detta inte har fungerat i praktiken.
– Så jag tror vi ligger ganska rätt ändå.
”Vi har inte så många livsstilsåkare kvar”Ni äskar 35 miljoner kronor i budget från 2021. Är det en rimlig budget med tanke på utfallet?
– Det är rimligt en normal vinter när det är mellan minus 2 och minus 15. Då har vi åtminstone en chans att hålla oss inom budget, säger Jan Burlin.
Men han påpekar att det omväxlande vädret också kan få andra effekter. När vägbanorna tinar och fryser om vartannat slits de fortare och får kortare livslängd. Det kan ge högre kostnader för underhållsbeläggningen generellt.
Hur svårt är det att lägga budgeten?
– Vi tittar bakåt och tar höjd för index när det gäller löner och bränsle. Det är omöjligt att bedöma kostnaderna på annat sätt. Till vårt och politikernas försvar kan man ändå säga att problemet med halka har varit hemskt senaste åren och det har krävts oväntat mycket sandning.
Byter stål
Han berättar att han snart har ett möte med SMHI. De är intresserade av hur Norrlandskommunerna hanterar klimatförändringarna och plogningsrutinerna. Inom kommunens verksamhet har man redan behövt ändra på saker för att klimatanpassa arbetet.
– Vi måste tänka till när vi byter utrustning, exempelvis hyvlar. Det går inte att använda samma rivstålshyvlar på de blöta gatorna. När de fryser på blir det svårt att cykla på grund av ojämnheter. Och använder vi slätt stål så måste vi sanda direkt för att det blir så halkigt annars.