Skellefteå tillhör de tio kommuner i landet som tillsammans står för 70 procent av industriutsläppen i landet 2020. I Skellefteå släpptes 289 963 ton koldioxidekvivalenter ut, eller 53 procent av alla utsläpp i kommunen. Största delen av industriutsläppen kommer från Rönnskärsverken. Sedan 2010 har utsläppen från industrin i Skellefteå ökat med 13 procent. I landet som helhet har utsläppen från industrin minskat med 28 procent. Det visar en sammanställning som tidskriften Sveriges Natur och nyhetstjänsten Newsworthy gjort av SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror.
Totalt minskade utsläppen i Skellefteå kommun 2020. Det släpptes ut 547 401 ton koldioxidekvivalenter i kommunen – en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom transportsektorn, minus 16 991 ton.
Ungefär 22 procent av utsläppen i Skellefteå, eller 122 084 ton, kom förra året från inrikes transporter (inklusive flyget). Det är en minskning med 28 procent sedan 2010.
Varje år följer Naturvårdsverket upp klimatmålet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.
– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet, till Newsworthy.
Fortsätter utsläppen i Skellefteå på samma sätt som de senaste åren når kommunen inte målet i Parisavtalet. Koldioxidbudgeten spricker 2024, enligt beräkningar från Klimatkollen.
Skellefteå är en av 273 kommuner i landet som inte ser ut att klara sin del av Parisavtalet, sett till utvecklingen de senaste fem åren. Utsläppen i Skellefteå har minskat de senaste fem åren, men enligt Klimatkollens beräkningar behöver de nu minska med 24 procent årligen.
– Det handlar om att man har med sig det här när man planerar nya stadsdelar, kollektivtrafik och vägbyggen. Man kan ställa krav när man upphandlar. Sedan finns det sådant som kommunerna inte har rådighet över, som lokala industriers utsläpp, men här kan kommunen finnas med som spindeln i nätet. Ofta har kommunerna bra kontaktytor med näringslivet, säger Martin Wetterstedt, forskare vid Uppsala Universitet, till Newsworthy.