Nyligen gick butiken ut med ett inlägg på sin Facebook-sida där det påstås att över 30 stölder har anmälts till polisen nyligen men att inget har lett till åtal.
”Hur hade ni gjort? Bara stå och se på och låta det fortsätta? Jag tar gärna emot tips, vi står maktlösa”, frågar butiken sina följare.
Ica-handlaren Tommy Alm menar att det svenska systemet med mängdrabatt leder till fler butiksstölder. Alltså när gärningsmän som döms för flera brott straffas för de allvarligaste brotten medan straffvärdet för mindre brott reduceras.
– Vi ville förklara hur det ser ut när man anmäler. Det är frustrerande att man polisanmäler gång på gång och det bara blir nedlagt. Då kan du ju göra i princip vad du vill. I Sverige får du straffrabatt om du utreds för grövre brott men i USA är det tvärtom, där får du pålägg, säger han.
Skelleftepolisen svarar att de har stor förståelse om drabbade butiker känner ett svek, men att det skulle kosta oerhörda summor att utreda alla butiksstölder.
– Jag fattar att man är uppgiven, men det är det systemet vi har i Sverige. Skulle man utreda allt och inte ”skära bort” vissa brott skulle vi svämmas över med ärenden. Om någon sitter häktad för ett grövre brott och har tre, fyra ringa stölder blir de inte värda något i sammanhanget. Det är tråkigt, men vi vill inte lägga ned en massa tid om vi inte får någonting för det, säger Stefan Lundström, polis.
Ica Supermarket Morön har valt att agera på egen hand. För en tid sedan lade butiken ut bilder på Facebook som visar ungdomar som stökat utanför butiken nattetid, där deras ansikten syntes, och nyligen en bild på en ungdom som snattade en energidryck.
Datainspektionen säger att butiker inte har rätt att lägga ut bilder på kunder utan stark anledning och att det kan bryta mot personuppgiftslagen.
– Det låter allvarligt. Om man inte har personens samtycke, vilket man inte har i det här fallet, måste man ha ett tungt vägande intresse. Ungdomars skydd mot integritetskränkning väger generellt sett tyngre än butikers intresse, säger Nazil Pirayehgar, jurist vid Datainspektionen.
Utan att själv ha granskat fallet tycker hon att det låter som en otillåten personuppgiftsbehandling.
– Oavsett vad som har hänt har jag svårt att se hur det skulle vara okej för en butik att filma ungdomar och lägga ut det på nätet, oavsett om ett brott har begåtts eller inte. Barn är särskilt skyddsvärda.
Tommy Alm berättar att Facebook-publiceringen var ett sätt att visa att de har kameror eftersom polisanmälningarna inte lett någonvart. Han visste inte att personerna var minderåriga.
– Ingenting annat hjälper. Föräldrarna i det här fallet var nöjda med att vi gjorde det vi gjorde så att vi kunde komma i kontakt med dem. De är inte kritiska till att vi la upp filmen, säger han.
Hur tänker ni kring att en ungdom hängts ut utan att ha blivit dömd för brott?
– Visst är det så, men är man maktlös och ingenting annat hjälper så...
Det här är inte första gången ni lägger ut övervakningsbilder. Ser ni det som ett effektivt sätt att komma åt problemen?
– Nej, inte på längre sikt. Men det blir mer eller mindre ett statement. Sedan har inläggen tagits bort.
Hur ser ni på att ni kan ha brutit mot lagen?
– Eventuellt kan vi ha gjort det. Men det är ju så när man inte har någon annan utväg, säger Tommy Alm.