Nyström är mest känd som tennisspelare och var som högst rankad sjua i världen. Numera bor han i Uppsala och jobbar som coach i tennisakademin Good To Great.
– Det är faktiskt min första fasta anställning. Jag trivs oerhört bra. Det är också mitt första jobb där jag jobbar dagtid och sedan kan åka hem på kvällen. Det är stort skillnad från tidigare när man coachade spelare. Då var det mycket resande, säger han.
Det nya livet innebär att han numera kan sätta sig på fredagkväll och se På Spåret på tv:n och drömma sig tillbaka till säsongen 1990.
Nyström tävlade med Mats Strandberg och oraklet Björn Hellberg och vann finalen mot Lennart Hoa-Hoa Dahlgren, Thomas Wernersson och Margareta Söderström. Strandberg och Hellberg vann På Spåret fyra gånger, tre med Bengt Grive, och en med Nyström då.
På frågan varför Jocke var med svarade han själv i programmet: "För att jag är kvicktänkt och kommer från Skellefteå".
Men hur gick det egentligen till?
– De hade ju vunnit två år i rad med Bengt Grive. Men under inspelningsveckan var han iväg på konståknings-EM eller VM. Hellberg hade kört frågesport med oss i Davis Cup-laget, det var bara geografi och sportfrågor, och där hade jag nog varit bra och imponerat på honom och han hörde av sig, säger Jocke.
Finalen blev oerhört rafflande. Inför sista frågan, som handlade om vem som skrivit en psalm och var värd tre poäng, ledde motståndarna med två poäng.
– Jag minns att det var sjukt jämnt i finalen. När frågan kom sa Strandberg något och Hellberg slog oss på knäna och sa TYST! Han trodde att mikrofonerna var på och att det andra laget skulle höra oss. Sedan visade det sig att de andra laget svarade det Strandberg sa – men det var fel – och vi vann.
Det här utspelade sig när På Spåret var ganska nytt. Den legendariska programledaren Ingvar Oldsberg skötte trådarna. Men det var redan då prestigefyllt att vinna den klassiska frågesporten. Och tittarrekordet kommer från den säsongen då 3,7 miljoner svenskar såg ett av programmen.
– Jag förstod inte hur viktigt det var för Hellberg/Strandberg att vinna. Men det var för dem som för mig att vinna Wimbledon, säger Jocke och skrattar innan han fortsätter:
– Det var ju tårar i ögonen och de var överlyckliga.
I Jockes lag var det en person som hade koll på allt.
– Jag tillförde ju inte så mycket. Men Hellberg hade kunnat köra själv i buren. Det jag och Strandberg kunde, ja, det kunde han också. Han var helt otrolig och det finns en anledning att han sedan kallades oraklet…
Fick ni något pris som står hemma i prishyllan?
– Nä, vi fick ingen jordglob. Däremot har jag för mig att det var prispengar inblandat.
Här ser du finalen från 1990 (texten fortsätter efter klippet).
På Spåret är ju en tävling där man sitter i tåg och tävlar.
– Och jag är väl den som åkt minst tåg i hela Sverige, säger Jocke och skrattar igen.
– När man skulle lämna Skellefteå var det med flyg. Samma sak när man åkte utomlands och tävlade. Som det är nu i På Spåret med städer i utlandet så kanske jag skulle kunna tillföra mer. Jag har rest mycket och är intresserad av geografi.
Om någon ställer frågan vill du alltså ställa upp?
– Nej, det vill jag inte, säger han snabbt med ett nytt skratt.
– Det är ju väldigt svårt nu. Det blir tuffare och tuffare. Precis som det ska vara.
Han minns sin enda säsong i programmet med glädje.
– Det var en jätterolig vecka i Göteborg. På kvällarna träffade jag en massa kompisar och på dagarna var det inspelningar. Jag kommer ihåg att alla lag hade en egen loge. Där satt Strandberg med ett lexikon om alla Sveriges städer. Han sa alltid: "Grabbar, i kväll tror jag det handlar om Alingsås” och så satte han sig och pluggade. Varje gång var det en ny stad, typ ”Grabbar, i kväll tror jag det är Oskarshamn!”. Hellberg sa alltid: ”Vi går och fikar med de andra Jocke”. Det slutade alltid med att Strandberg satt och pluggade de sista 20 minuterna innan inspelningen.
Jocke har vunnit både Wimbledon och David Cup. Men frågan är hur han rankar vinsten i På Spåret?
– Den är högt uppe. Om man är på en fest och berättar att man vunnit På Spåret blir folk helt chockade. Jag brukar säga att årskurs 1-9 i Skellefteå på Alhemsskolan och Norrhammar var grymma, säger Jocke som hoppade av skolan efter nian och satsade fullt ut på tennisen.
Han fortsätter:
– Det har ju blivit ett väldigt populärt program – så det är klart att det är en merit!