I dag firar vi den internationella kvinnodagen. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld är fortfarande en av de stora globala hälsofarorna för kvinnor och flickor och i dag uppmärksammar vi de långsiktiga konsekvenserna som våldet får för kvinnor som blivit utsatta och hur eftervåldet kan se ut.
Lena Stenvall har tidigare arbetat många år inom psykiatrin för att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för mäns våld. I dag jobbar hon åt samordningsförbundet med regeringsuppdraget ”Stoppa våldet”, där målet är att få arbetsgivare att öppna ögonen för problemet.
Lena berättar att var fjärde kvinna i Sveriges befolkning är eller har varit utsatt för våld i nära relation. Det visar på att det är ett stort folkhälsoproblem.
– Jag brukar säga att det ofta finns två vägar att gå för en kvinna som lämnar en våldsam man. Antingen så startar det här eftervåldet av att förövaren finns kvar eller så lever konsekvenserna av våldet kvar. Det enklaste sättet för en våldsutsatt kvinna att bli av med förövaren är ju att han träffar en ny, men det är så sorgligt för då har vi två kvinnor som är utsatta av samma förövare, säger Lena Stenvall och fortsätter;
– Våldet tar sällan slut i och med att kvinnan lämnar den våldsamma mannen. I många fall trappas våldet snarare upp då kvinnan försöker bryta upp.
Att kvinnan lyckas lämna relationen betyder alltså sällan att våldet upphör, utan snarare att det tar sig i nya uttryck. Det vi då talar om är det så kallade eftervåldet.
– Det kan handla om att mannen inte släpper taget om kvinnan, utan stalkar henne. Det kan bestå i hot då mannen ofta blir ännu mer aggressiv efter att kvinnan lämnat honom. Hoten kan då vara riktade direkt mot kvinnan, men kan även riktas mot kvinnans anhöriga, berättar Lena Stenvall och fortsätter;
– Det kan handla om ekonomiskt eftervåld. Om de till exempel bott tillsammans tidigare så kan mannen försöka fortsätta kräva kvinnan på pengar eller vägra att lämna tillbaka ägodelar för att försvåra för henne.
Om det finns gemensamma barn med i bilden blir situationen än värre för kvinnan och barnen, då många män ofta får behålla vårdnaden eller umgänge med barnen även i de fall som mannen blivit dömd för kvinnofridskränkning och/eller misshandel.
– Våldet kan i dessa fall innebära att mannen pratar illa om kvinnan inför barnen, försöker vända barnen mot kvinnan eller uttrycka att hon är en dålig förälder. Mannen kan även hota med att ta vårdnaden eller att skada barnen på olika sätt. Det är vanligt att mannen inte gör rätt för sig och betalar underhåll.
Lena berättar att många kvinnor som lyckats lämna en våldsam man beskriver det som att det oftast bara blir en kamp som trappas upp efter att relationen tagit slut, särskilt om det finns gemensamma barn med i bilden.
– Eftervåldet är en stor del av förklaringen till att det är så svårt för kvinnan att lämna relationen. För kvinnorna är fullt medvetna om det eftervåld som väntar. Är det någon grupp som är medvetna om att det är 22 kvinnor som dödas av sin partner varje år så är det våldsutsatta kvinnor, berättar Lena och fortsätter;
– Man ska ha enormt stor respekt för att det är väldigt svårt att lämna en våldsam relation. Det handlar ofta om liv och död. Om inte annat så har kvinnan ofta en väldigt stark känsla av att ”Jag dör mentalt om jag lämnar. Det finns ingenting kvar av mig, det är bara ett skal som går omkring. Jag är redan borta”.
Att ha blivit utsatt för våld i nära relation ger konsekvenser på lång sikt, både fysiskt och psykiskt.
– Sambandet mellan att ha blivit utsatt för våld i nära relation och psykisk ohälsa är hundra procent.
Det kan handla om posttraumatiskt stressyndrom, som är en relativt vanlig följd. Ångest, depression och sömnstörningar är också vanliga symtom, liksom utmattningssyndrom. Mag- och tarmproblem är minst dubbelt så vanligt hos våldsutsatta och risken för att drabbas av kroniska smärttillstånd av gynekologiska slag ökar.
– Att leva i rädsla under lång tid ger långsiktiga konsekvenser både psykiskt och fysiskt. Kroppen reagerar på att vara i ett stresstillstånd över en längre tid.
Våldet påverkar även kroppen somatiskt. Till exempel med nedsatt immunförsvar, värk och smärta på grund av att man ständigt är spänd i kroppen, spänningshuvudvärk och orolig mage då man hela tiden lever med adrenalinpåslaget.
Kognitivt påverkar det förmågan att lära sig. Det blir svårt att koncentrera sig, hålla fokus, man får problem med minnet och kan bli och verka lite disträ.
– Man kan bli väldigt lättskrämd på grund av att man har blivit överrumplad så många gånger. Det som ofta präglar våldsamma relationer är just den här oförutsägbarheten, säger Lena.
– Tilliten blir påverkad både till andra och till sig själv. Man kan börja tvivla på sig själv och tänka ”Varför gjorde jag det här valet” och ”Varför får jag aldrig relationer att fungera” och tänka ”Det är ju något som är fel på mig”.
Våldet får även konsekvenser ekonomiskt för kvinnan då hon ofta förr eller senare hamnar i en sjukskrivning.
Den internalisering som mannen har påfört kvinnan under relationen, genom att påstå saker om henne, som att hon är trög, värdelös och ful, sitter ofta kvar efter förhållandet tagit slut.
– Nu ekar dessa ord i hennes huvud och hon hör det här som en ständig inre dialog. Det här är ofta något som omedvetet pågår i kvinnans huvud, och som tar enormt mycket energi.
De strategier kvinnor lägger sig till för att hantera våldet, att man till exempel hela tiden är uppmärksam på vilket humör mannen är på och konstant anpassar sig efter det. Det är beteenden som kvinnan kan ha kvar efter relationen tagit slut och som hon även kan ta med sig till jobbet.
– Då kvinnan aldrig fått gehör för sina önskemål eller sina gränser är det lätt att hon blir överkörd och utnyttjad även på jobbet, då hon försöker vara till lags för att det är det hon lärt sig att vara för att undvika våld.
I en våldsam relation tar kvinnan till sig olika överlevnadsstrategier som exempelvis att stänga av sina känslor och behov.
– Kvinnorna beskriver att de ofta bara är ett skal eller en skugga av den personen de var före relationen. Där behöver kvinnan hjälp med att hitta tillbaka till sig själv. Kvinnan har ofta tvingats sluta lyssna till sina egna behov och om det fortsätter även efter relationen tagit slut, så blir det ju en effektiv väg till utmattning.
– Det förövaren hela tiden jobbar för är att kvinnan ska avsäga sig alla gränser och bara finnas till som en förlängning av mannen och det är ju det mest effektiva sättet att inte längre finnas till.
Att ha blivit utsatt för trauma gör att nervsystemet kan uppfatta fara där ingen annan gör det, samtidigt som man kan missa fara där det är uppenbart för alla andra att faran finns.
– Det är då i sin tur så tragiskt att höra att folk kan uppfatta det som att kvinnan söker sig till fara och vill bli utsatt, det är verkligen ingen som vill bli utsatt för våld. Våld handlar mycket om en kunskapsfråga och i samhället i stort saknas den här kunskapen, vilket gör att den utsatta kvinnan ofta kan bli missförstådd och bemött på fel sätt.
Om den våldsutsatta kvinnan i exempelvis möte med myndigheter eller sjukvård säger att: ”Jag har haft det så här i åtta år” och bemöts av: ”men varför har du inte sagt något?”.
– För mig som jobbar med det här vet jag precis varför hon inte har sagt något. Om man inte har kunskap så är det här något som ligger kvinnan i fatet. Men att hon inte sagt något bekräftar bara hennes historia, det gör henne mer trovärdig, därför det är så här man reagerar då man lever i skräck.
Lena berättar att det finns många förutfattade meningar om våldsutsatta kvinnor, som att: ”Jag skulle då gå vid första slaget”, ”Det är som att hon söker sig till fara”.
– Alla de här myterna gynnar ju bara förövaren. De här myterna som man hör i samhället vilar på fördomar istället för kunskap och det är därför det är så viktigt att kunskapen ska finnas i hela samhället.
Många våldutsatta kvinnor lever paradoxalt nog ofta med en skräck att mannen ska lämna henne.
– Det kan ha funnits mycket starka känslor av både glädje, sorg och skräck. När vi upplever svåra saker tillsammans bildar man ofta starka band till varandra, dessa bryts oftast inte alla samtidigt och det är ofta därför kvinnan går tillbaka.