Fullt fokus gäller för en nervös reporter innan det är dags att dreja för första gången.
De äldsta drejskivorna uppfanns kring år 3000 före Kristus i det antika Egypten. Då var de handdrivna och bestod av en tung skiva som sattes i rörelse med handen eller en pinne. Krukmakaren satt på marken framför skivan och arbetade. På många håll i världen arbetar krukmakare fortfarande enligt denna teknik.
Senare började en fotdriven modell användas där den lilla skiva där kärlet formas är kopplat via en lodrät stång till en större skiva, som krukmakaren sparkar på. Modellen användes från 1500-talet i Sverige och är fortfarande mycket vanlig över hela världen.
Men när det är dags för undertecknad att testa drejning så är drejskivan elektrisk.
Drejning är en teknik där lera formas till runda föremål. En lerklump eller klös – som det tydligen kallas – placeras på drejskivan och genom att trycka med händer och fingrar i den mjuka, roterande leran formas kompakta eller ihåliga former.
En yrkesman/kvinna som drejar kallas krukmakare eller keramiker.
Ida Broström är en keramiker och det är hon som hjälper oss denna gång. Hon har drejat i två år och driver Idas Keramik i källaren i huset på Morön.
– Jag har ju gått medborgarskolan kurs vis åtta tillfällen och sedan har jag kollat mycket på filmer på bland annat youtube. Jag har också varit på en del andra kurser, säger hon.
Och att jobba med keramik är en väldigt lång process.
– Först drejar man sedan ska det torkas och brännas så det är en väldigt lång process innan det blir klart.
Om man vill börja jobba med keramik så har hon ett par tips.
– Tipset är att söka sig till en kvällskurs eller annan kurs och se om man tycker det är roligt. Sedan kan jag rekommendera att man köper hem en drejplatta och fortsätter utvecklas också om man tycker att det är roligt. Vill man bli mer proffsig så måste man köpa en bränningsugn om man inte har så tur att man har en kompis som har en ugn eller att man kan bränna på ett kurstillfälle. Men det finns så mycket annat man kan göra inom keramik – man behöver ju inte dreja man kan ju kavla också till exempel.
När undertecknad då ska få göra ett försök så blir jag noggrant undervisad. Målet är att skapa en cylinder.
– Och det svåra är att centrera leran från början. Lyckas man inte med det så får man börja om, säger Ida.
Davids uppdrag inom drejning är att skapa en cylinder. Då gäller det att ha tålamod.
Jag får en klump lera – eller klös – som jag sätter på drejskivan. Och så försöker jag hitta rätt hastighet med min högra fot. Sedan gäller det att få klumpen stadig innan man försöker skapa cylindern. Jag kan konstatera att det inte är lätt. Jag får verkligen fokusera ordentligt och försöker hela tiden ta in vad Ida tipsar om. Men jag är väldigt nöjd med min insats. För till slut så står det en cylinder på drejskivan och jag klarade av att centrera leran på första försöket.
Och dessutom ger Ida mig bra betyg.
– Du imponerade verkligen. Du satte centreringen direkt utan att ta om en klös. Och du fick dessutom upp cylindern på en gång. Du får högsta betyg, säger hon.
Mitt första uppdrag är därmed avklarat. Muggen – jo det blev en mugg – står på hyllan bredvid Idas betydligt finare alster och även om det inte ser lika bra ut så ser det faktiskt ut som en mugg.
Nu väntar som sagt en lång process innan den torkat och bränts – men i framtiden ska ni få se slutresultatet också.