800 radhusvindar kollade – hälften hade stora brister

Över hälften av vindsutrymmena i 300 radhuslängor i Skellefteå kommun dömdes ut när det gäller brandsäkerheten: ”Många hade inte tätt mellan yttertak och den brandavskiljande väggen”, berättar Daniel Haarala, enhetschef för brandskydd och farliga ämnen vid räddningstjänsten i Skellefteå.

Daniel Haarala är enhetschef för brandskydd och farliga ämnen vid räddningstjänsten i Skellefteå: ”Över hälften av vindsutrymmena vi tittat på har brister”.

Daniel Haarala är enhetschef för brandskydd och farliga ämnen vid räddningstjänsten i Skellefteå: ”Över hälften av vindsutrymmena vi tittat på har brister”.

Foto: Arkivbild

Skellefteå2022-09-27 06:00

Sedan 2016 har räddningstjänsten i Skellefteå kommun arbetat med ett radhusprojekt för att förebygga spridning av bränder i vindsutrymmen. Bakgrunden till inventeringen av brandsäkerheten är att det har skett ett antal bränder runt om i Sverige i radhuslängor där elden har spridit sig snabbt via vindsutrymmena, något som räddningstjänsten nu vill förebygga.

– Det är ett omfattande arbete och vi har enbart inventerat radhus, inte parhus eller kedjehus. Det handlar om bostäder med sammanhängande vindar, berättar Daniel Haarala.

Radhusen med denna typ av vindsutrymme finns i alla större tätorter i kommunen, exempelvis Kåge, Byske och Lövånger. Det kan handla om rena hyresfastigheter, bostadsrätt eller en enskild bostadsfastighet.

– Problemet har i grunden varit väggarna på vinden. Det har funnits avskiljande väggar men de har inte varit rätt byggda mot taket. Det måste vara tätt mellan yttertak och den brandavskiljande väggen. Ibland kan det finnas gott om hål. Elden får inte smita förbi, förklarar han.

undefined
Så här kan ett underkänt vindsutrymme se ut. Branden kan spridas genom hål i väggen. Där väggen ansluter mot taket måste det vara tätt.

Totalt handlar det om 800 enskilda bostäder som räddningstjänsten har inventerat under en och en halv sommar.

 – Över hälften av vindsutrymmena som vi har tittat på har haft brister. Vid inventeringen gick vi ut med information om vad som gäller och då var det rätt många som satte igång att åtgärda sina brister. Det var positivt.

Om en husägare fått ett föreläggande har de två år på sig att åtgärda bristerna. När två år har gått kollar räddningstjänsten upp att de har fixat till punkten eller punkterna som behöver ordnas till.

– Det flesta har åtgärdat sina brister. Men det finns alltid undantag. Ibland kan en fastighetsägare ha gjort det men inte grannen.

Nästa sommar ska den sista delen av projektet med radhusen avslutas.

– Då ska vi ha gått i mål med det här. Sedan när projektet är slut ska vi ha en löpande tillsyn av radhusvindarna för att kunna förebygga att det inte blir några vindsbränder där elden kan sprida sig snabbt. För det kan ju tillkomma nya radhus som byggs. Vi har haft bränder. Men ingen radhuslänga som brunnit ner i modern tid., avslutar Daniel Haarala vid räddningstjänsten i Skellefteå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!