Efter många turer hit och dit har nu Sverige lämnat in sin första begäran om utbetalning ur EU:s återhämtningsfond på 1,6 miljarder euro. Totalt kan Sverige få 3,5 miljarder euro, motsvarande cirka 40 miljarder kronor. Pengarna är avsedda att gå till ett stort antal projekt inom framför allt grön omställning, kompetensutveckling och digitalisering. Andra delar av fonden används för landsbygdsutveckling och till forskningsprogrammet Horizon Europe.
Återhämtningsfonden är ett tillfälligt instrument på 750 miljarder euro som syftar till att stödja återhämtningen av EU:s ekonomi efter coronapandemin. Fonden lanserades 2020 och är en del av EU:s långtidsbudget för 2021–2027. Fonden finansieras genom lån på finansmarknaden, och upplåningen ska återbetalas under en 30-årsperiod. Detta är det största stimulanspaketet som någonsin finansierats i Europa.
I Sverige kan Naturvårdsverket få mest pengar från återhämtningsfonden. För dem handlar det om 2,5 miljarder kronor. För Klimatklivet och Industriklivet kan Skellefteå Kraft få cirka 105 miljoner kronor och Boliden Mineral får cirka 88 miljoner. Skellefteå Kraft Fibernät får cirka 100 miljoner för bredbandsutbyggnad. För Industriklivet och resurser för att möta efterfrågan på utbildning får Umeå universitet cirka 150 miljoner och Luleå tekniska universitet 88 miljoner.
Industriklivet och Klimatklivet är svenska satsningar. Klimatklivet syftar till att minska utsläppen av växthusgaser genom att ge ekonomiskt stöd till olika projekt. Dessa projekt kan vara inom områden som energiproduktion, transporter, byggnader och industri. Målet är att bidra till Sveriges klimatmål och uppnå en hållbar utveckling genom att stödja insatser som minskar klimatpåverkan.
Industriklivet syftar till att minska industrins utsläpp av växthusgaser och bidra till klimatmålen. Programmet erbjuder ekonomiskt stöd till företag inom industri- och transportsektorn för att utveckla och införa teknik som kan minska utsläppen. Målet är att främja hållbar industriell utveckling och innovation.