18-åringen greps av Skelleftepolisen den 23 mars. Tre dagar senare beslutade Skellefteå tingsrätt att ynglingen skulle sitta häktad i väntan på åtal och rättegång, och häromdagen lämnade åklagaren in åtalet.
Det är den 23 mars, polisen kallas till en lägenhet i Skellefteå efter larm om att en ung kvinna blivit angripen av den 18-årige pojkvännen.
Den unga kvinnan berättar för polisen att hennes kille blivit irriterad på henne, kastade kudde och en vattenflaska – och att irritationen växte när hon ”städade för långsamt”.
Den fortsatta berättelsen för poliserna innehåller flera uppgifter om 18-åringens misstänkta brott, såväl den aktuella dagen som tillbaka i tiden:
– Han blir arg på mig, han slår och sparkar sönder tv-n. Det fortsätter och han hoppar på mig och stryper mig i soffan.
Sedan tas en paus i polisförhöret eftersom ambulanspersonal för den unga kvinnan till Skellefteå sjukhus för vård för de skador som uppstått.
När förhöret fortsätter berättar hon om attacken i soffan:
– Han tar stryptag på mig, jag försöker ta mig därifrån. Sedan försöker han krama och trösta mig. Han vill sedan att jag ska städa hela lägenheten så att han blir glad, och att jag ska köpa en ny tv så att mina föräldrar inte ska märka vad som har hänt.
Hon beskriver också liknande strypattacker som inträffat under en och samma kväll, det var för ungefär en månad sedan.
18-åringen grips samma dag och tre dagar senare häktas han av Skellefteå tingsrätt, misstänkt för brottet grov kvinnofridskränkning mot den unga kvinnan. Brotten har inträffat i två olika bostäder i Skellefteå med omnejd.
18-åringen misstänks för tre fall av skadegörelse som ingår som delpunkter i åtalet, däribland en tv-apparat. Att skadegörelse kan vara en del av en kvinnofridskränkning visar att många brottstyper ingår i den här sorten av samlad brottslighet.
I tisdags väckte åklagare Petra Hedberg åtal mot 18-åringen för grov kvinnofridskränkning.
Brottet innebär upprepade gärningar som varit ett led i en ”upprepad kränkning av målsägandens integritet och som skadat hennes självkänsla”.
Efter en månadslångt förundersökning visar Skelleftepolisens utredningsarbete följande enligt åklagaren:
• Misshandel vid flera tillfällen mellan den 24 december 2023 och 23 mars i år. Det handlar om flera stryptag så att smärta, andnöd och blånader uppstått. Vidare misstänks han ha greppat tag runt hennes mun och knuffat den unga kvinnan så att hon slog bakhuvudet.
• Olaga hot den 27 februari, att han sagt att han skulle döda eller skada henne.
• Skadegörelse i tre fall (tv-apparat, garderobs- och sovrumsdörr, en fläkt och en ljusslinga).
Brottsoffrets vän skrev ned i omgångar vad hon fått höra skulle ha hänt, vad 18-åringen gjort mot den unga kvinnan. Nu ingår dessa rader som stödbevisning, vilket polis och åklagare lyfter fram som viktiga uppgifter i den här typen av rättsfall.
18-åringen har förhörts av polisen fyra gånger. Sammanfattningsvis kan sägas att han förnekar samtliga brottsmisstankar.
– Bråk i förhållanden är bara något som händer, men jag tycker att vi har en bra relation. Jag har aldrig gjort henne illa, jag har inte strypt henne. Jag har haft sönder saker i lägenheten, det är stunden sättet jag kan ta ut min ilska, har han bland annat berättat.
Åklagaren hänvisar bland annat som bevisning till vad en god vän – hon är kallad att vittna – skrivit ned i sin mobiltelefon efter samtal med målsäganden kring vad den 18-årige pojkvännen ska ha gjort mot henne vid flera tillfällen.
Det nedtecknade raderna har flera datum fram till att polisanmälan gjordes den 23 mars.
Där beskrivs bland annat att den unga kvinnan vill göra en polisanmälan men ”är rädd för vad han kan göra”, likaså att pojkvännen ”strypt henne två gånger”.
”Uppgifter som har lämnats till ett vittne och som ger stöd för det av målsäganden beskrivna händelseförloppet är ofta en viktig del i bevisningen. Särskilt om målsäganden anförtrott sig till vittnet i nära anslutning till händelserna”, påpekar åklagare Petra Hedberg.
Åklagare Petra Hedberg påpekar:
– Vad gäller brott i nära relation är det mer regel än undantag att brottsplatsen utgör en bostad med avsaknad av utomstående vittnen. Vid dessa förhållanden får det betydelse hur händelserna kommer till andra personers kännedom och vad målsäganden berättat i anslutning till det. I det här enskilda fallet har vittnets uppgifter betydelse på så sätt att det framgår när hon ska ha fått informationen berättad för sig av målsäganden, men också hur hon känner kring övervägandet att anmäla brott själv.
Hur kan den här typen av stödbevisning graderas?
– Uppgifter som har lämnats till ett vittne och som ger stöd för det av målsäganden beskrivna händelseförloppet är ofta en viktig del i bevisningen, särskilt om målsäganden anförtrott sig till vittnet i nära anslutning till händelserna och som i detta fall löpande under relationen.
Rättegången mot den 18-årige ynglingen inleds den 6 maj vid Skellefteå tingsrätt och beräknas pågår i tre dagar fram till den 10 maj.
David Nyström vid polisens avdelning för brott i nära relation i Skellefteå tillägger:
– Det här är viktig bevisning som styrker målsägandens historia på ett bra sätt. Det finns ju väldigt sällan vittnen till den här typen av brott i nära relation.
Rättegången inleds den 6 maj i Skellefteå.