Helena Lindahl, Gumboda, Robertsfors, är idag riksdagsledamot för Centerpartiet och sitter i skatteutskottet.
– Jag har ju skattefrågorna som jag ansvarar för så jag kommer sitta kvar i skatteutskottet,
men jag kommer att vara landsbygdspolitiskt talesperson till i vår när min kollega är föräldraledig.
Jag kommer att jobba offensivt och utåtriktat och resa och ta fram förslag helt enkelt.
Det är Daniel Bäckström som är ordinarie på posten.
– Det är ju ett stort ansvar.
Helena Lindahl har redan påbörjat arbetet och kommer att åka runt i landet med fokuset på landsbygdens villkor. I måndags var första tillfället tillsammans med partiledaren Muharrem Demirok.
– Vi kommer ju att åka på ett visst antal ställen tillsammans, eller också åker jag ensam.
Många väljare på landsbygden valde vid senaste valet att rösta på Sverigedemokraterna. Centerpartiet har gjort en valanalys och i september klubbades ett nytt landsbygdspolitiskt program. Planen är att vinna tillbaka väljare till 2026, men även profilera sig inför EU-valet i juni.
– Landsbygden var ju anledningen till att Centerpartiet startade en gång i tiden. Och jag tror någonstans att vi har varit ganska ensamma om de här frågorna och kanske är det så att de senaste åren har vi tagit det lite för givet. Samtidigt som många partier var intresserade före valet så märker jag också att det inte är lika många intresserade efter valet.
Nu ska det bli tydligare vad centern står för.
– Helt enkelt en politik som ska förenkla livet på landsbygden. Då tänker jag till exempel på skatter och skattebaser. Exempelvis skulle många kommuner med vindkraft kunna få lite mer i plånboken. En del har ju knappt pengar till att ploga vägar eller hålla gatubelysningen tänd.
Kommunerna ska kunna få större del av vinsten då man bidrar med energiproduktion och uttag av råvaror samt även möjligheter till lokala skatteuttag.
Hon är orolig över att utvecklingen på landsbygden, allt fler lägger ner sina lantbruk.
– Jag hoppas att det ska finnas en större möjlighet att jobba för att vi ska få fler lantbrukare. Att vi kan öka självförsörjningsgraden och att göra svenska bönder mer konkurrenskraftiga. Vi säger ju att vi behöver en större livsmedelsförsörjning i tider av kris och krig. Men idag så är det ju så att vi har knappt en försörjningsgrad på 50 procent, resten importerar vi. Medan Finland har 80 procent i självförsörjningsgrad, och det är ju en ganska stor skillnad.
– Eftersom att importkedjor inte fungerar så bra i tider av kris, då behöver vi ju ha fler jordbruk. Bönderna måste få bättre betalt för sina produkter och att deras produkter blir mer konkurrenskraftiga. Då kan en sak vara att helt enkelt titta på skatter och avgifter i hela livsmedelskedjan.
Helena Lindahl hänvisar till LRF:s matkronan.
– De har mätt hur mycket bonden får av varje krona i butik. Idag är det så att för varje matkrona så får bonden 10 öre och staten får 11 öre via sin moms. 20 öre hade svenska bönder för 20 år sedan, men då var konkurrensen från importen betydligt mindre. Och det är klart att om vi ska få fler bönder så måste de ju kunna tjäna mer pengar.
Även skogen och äganderätten tycker hon att det behöver jobbas mer med.