Lina Karlsson och Jeanette Markström lyssnar uppmärksamt på läraren Jeanette Emilsson Hultdins instruktioner.
Inne i drejstudion är det varmt. Skålar, vaser och andra skapelser i keramik är uppradade på hyllorna. Idag är det kursstart för Medborgarskolans drejkurs som leds av keramikern Jeanette Emilsson Hultdin – och den är som vanligt fullbokad.
Efter morgonfika och mingel sprider deltagarna, som är i alla åldrar, ut sig över lokalen. I ett av rummen kavlar Ann-Britt Marklund sin lerklump. Det här är hennes andra termin.
– Tanken nu är att jag ska vara mer noggrann. När jag kom hit första gången stirrade jag bara på lerklumpen. Men man får pröva sig fram och lära sig av andra och ställa frågor, säger hon.
I dag har hon en plan, målet är att skapa ett fat med fina kanter i något mönster. Ann-Britt berättar att hon har hittat inspiration på internet i appen Pinterest.
– När den är klar tänker jag glasera den, men det är en hel vetenskap. Det kan stå på färgburken att den är havsblå men när man sedan lägger på den blir den rosa. Färgen är inte som den ska förrän när den bränns. Man tror att det är fel men det blir rätt, det är svårt att föreställa sig, förklarar hon.
I samma rum står Yvonne Echerskog och blåser varmluft på sin nygjorda vas.
– Det är en tulpanvas jag har gjort idag. Jag har en annan vas under så får jag som rätt form på den. Idén har jag haft i huvudet ett tag. Så nu värmer jag den för att det ska lossna lättare, säger hon.
Yvonne Echerskog värmer sin nygjorda tulpanvas för att den ska lossna fortare.
Leran de jobbar med är naturlig lera som grävs upp ur marken. Just den här kommer från Tyskland, men det finns även lera i Sverige. Den kallas för stengodslera och en av egenskaperna är att den blir vattentät – perfekt när man gör exempelvis en tulpanvas.
Längre in i lokalen finns rummet med drejskivorna. Här sitter Gerd Olofsson och formar en liten skål. Det är knepigt, menar hon.
– Jag har gått flera kurser, men varje gång känns det som att man börjar om från början. Ibland går det bra, ibland går det mindre bra. Men det är roligt! Jag tittar på Youtube och försöker se hur andra gör, säger Gerd.
Gerd Olofsson har varit på många drejkurser men menar att det känns som att man börjar om från början varje gång.
Intresset för drejning har ökat senaste åren, och trycket på kurserna är stort. Kursledaren Jeanette Emilsson Hultdin berättar:
– Trycket har ökat ganska markant. När vi började med kurserna så körde vi en gång i veckan, och nu har vi alla dagar i veckan. Det är senaste tre åren som det skjutit i höjden.
Evelina Österstrand på Medborgarskolan instämmer:
– Gud ja. Jag har mer koll på det administrativa och ser tydligt i datorn att det ökar.
Både Jeanette och Evelina hoppas på fler kurser framöver. Men det finns en oro.
En skål gjord av Jeanette Emilsson Hultdin.
– Regeringen sänker bidragen, och de anslagen som vi tar del av ska sänkas med en tredjedel, säger Evelina. Hon fortsätter:
– Det vi tänker nu är att vi får försöka nischa in oss och ändra rutiner. Men det händer mycket inom verksamheten.
Jeanette nickar intygande. Att framtiden är oviss är med henne i tankarna.
– Jag är orolig över mitt jobb. Man funderar ju, är det här som ryker eller är det något annat. Men med trycket som varit på mina kurser känns det inte så nu. Lusten att vara kreativt och verka och lära sig nya saker är bestående. Och här är det inte bara den kreativa delen utan även samvaron, säger Jeanette.