Vidlyftiga fester med hotellvistelser och middagar. Personal som sov på hotell trots att arrangemanget var i Skellefteå. Så löd ett tips som kom in till Norran. Det visar sig stämma.
Bygglovsavdelningen i Skellefteå väntas få ett underskott på närmare åtta miljoner kronor 2023. Efter att Norran granskat konton för konferenser, utbildningar, intern representation och resor är det tydligt att avdelningen lägger mycket pengar på detta. Bygglovsavdelningen har lagt nästan två miljoner kronor på hotell, resor, konferenser, utbildningar och interna festligheter från pandemiåret 2021 och fram till hösten 2023. Särskilt utsvävande var det under 2022.
De två miljonerna motsvarar cirka 60 600 kronor per anställd för konferenser, utbildningar, kurser och intern representation och det är högt när vi jämför med Piteås, Umeås och Luleås bygglovsavdelningar som spenderat cirka 30 000 till 40 000 kronor per person samma period.
Jämför vi med andra avdelningar inom kommunen så har support och lokaler lagt drygt 11 000 kronor per person de senaste två åren på just utbildningar och kurser. Motsvarande siffra för socialnämndens verksamheter är drygt 2 400 kronor.
Vad har pengarna på bygglovsavdelningen då gått till? Ja, en hel del har lagts på verksamhetsplanering och event. Våren 2022 genomfördes verksamhetsplaneringen i Luleå till en kostnad av drygt 128 000 kronor. Då ingick två hotellnätter för de anställda på Savoy hotell, två middagar på Carne grill respektive Clarion hotel, teambuildingnöjen på Nöjeshallen i Luleå inklusive något arrangemang i en lokal vars faktura har namnet Party party.
I juni samma år fick personalen gå BBQ-skola för cirka 1 200 kronor per person eller sammanlagt 31 200 kronor. Syftet var teambuilding.
I november var det dags för verksamhetsplanering igen. Denna gång förlades den till Hotell Lappland, dagspa, tre-fem-kamp och mat. Kostnaden landade på 77 400 kronor.
Samma år deltar 24 anställda i den årliga bygglovskonferensen som genomförs på olika platser i landet. Den här gången var det i Helsingborg och kostnaden blev nästan 267 000 kronor för konferensavgift, boende och resor.
Under 2023 verkar man hittills ha dragit ned något på de festliga verksamhetsplaneringarna och teambuilding. Det hölls en utbildningskonferens på Aurum med två halvdagspaket för nästan 132 000 kronor (mer om detta i nästa artikel). Enligt bygglovschef Enar Nordvik ska 25 000 – 30 000 kronor faktureras Piteå och hela planavdelningen var också där, oklart vad de ska betala.
Verksamhetsplaneringen hölls i september i Jörn och det kostade 80 000 kronor. Då deltog 34 personer i arrangemanget.
Avdelningen deltog även i den årliga bygglovskonferensen 2023 till en kostnad av drygt 128 000 kronor med avgift och logi inräknat. Det är alltså det tredje stora arrangemanget för avdelningen i år.
Minst fyra av deltagarna från bygglovsavdelningen bor i Skelleftedalen och några ytterligare i orter runt om. Trots detta fick de sova på hotell i Skellefteå i två nätter, vilket kostade 3 590 kronor vardera inklusive moms.
Från Skellefteå kommun som helhet deltog 47 personer i årets konferens, enligt Enar Nordvik. Det var även andra med, som inte tillhör bygglovsavdelningen, som deltog med 27 personer. Umeå kommun skickade 30 personer, men brukar låta ett 20-tal åka varje år från deras avdelning, enligt deras bygglovschef. Bland landets övriga 70-talet kommuner som var med 2023 är det bara Luleå som kommer nära med tolv deltagare, strax före Karlstad på tio deltagare. De flesta skickar en handfull deltagare, även kommuner som är större än Skellefteå. Detta enligt en deltagarlista som Norran tagit del av.
Enar Nordvik är chef för bygglovsavdelningen. Han medger att avdelningen lägger mycket pengar på konferenser och även interna festligheter.
– Vi är väldigt utspridda. Därför är det viktigt att vi kan åka iväg och träffas utanför kontoret. Vi behöver åka iväg så att folk inte kan åka hem på kvällen så att vi får till bra samtal och kan lära känna varandra. Då finns inte så mycket annat att välja på än att vara på ett hotell.
Han utvecklar resonemanget.
– Senaste åren har vi anställt flera nya personer på kort tid och vi behöver teambuilding. Det är dyrt att rekrytera nya medarbetare. Jag vill inte att medarbetarna slutar. Jag vill att de och gruppen mår bra. Jag har haft förmånen att gruppen har mått bra och ingen har slutat hos oss, säger han.
Norran går igenom de fakturor och sammanställningar vi gjort.
Många har fått åka på den årliga bygglovskonferensen. Hur motiverar du kostnaden och antalet deltagare?
– Det är det årligen återkommande stora utbildningstillfället som finns i branschen. Det är diskussioner, seminarier och de bästa superbyråkratnördarna som föreläser där. Sedan kan man diskutera att man måste åka runt i hela landet och paketet med middagar och allt, men det är paketet som föreningen FSBS tar fram. Ska man vara med på utbildningarna är det en paketavgift.
Jag kollade på deltagarlistan i år och de flesta skickar ett fåtal. Vad tänker du om det?
– Vi får se hur det blir framöver. Man kan hamna i en situation där man måste vara mer restriktiv. Men det innebär också att vi då blir lite sämre. Det här är en investering i medarbetarnas kompetens. Vill man ha bra medarbetare så kostar det en slant.
På bygglovskonferensen i Skellefteå fick några på er avdelning, som bor i Skelleftedalen, sova på hotell. Vad beror det på?
– Det kanske var lite onödigt. Det kan jag nog tycka själv också. De flesta var boende i Umeå och Piteå och rätt många i Skellefteå kommun, men bor man i Lappvattnet eller bor man i si och så är det ju inte helt uppenbart att man tar sig hem sent på kvällen heller.
Han fortsätter:
– I någon sorts ambition – det här är knepigt för mig på riktigt – att försöka behandla personalstyrkan någorlunda rättvist på något sätt. Där blev det några boende i Skelleftedalen som också erbjöds att bo på hotell, och några gjorde det också. Där kan jag tänka mig att jag hade kunnat vara restriktivare.
Från Luleåresan finns en faktura märkt med namnet Party party. Vad är det?
– Det är från en karaokebar.
Sjöng ni där?
– Jag sjöng inte så jättebra. En del andra sjöng bättre, säger han.
Varför hade ni BBQ-skola för de anställda?
– Det var en kombinerad middag och våravslutning där vi lagade mat under vägledning av en grillman. Eftersom vi jobbar otroligt mycket på distans på försöker vi ha en avslutning efter årets stressigaste period. Vi hade avstämning, personalvård och teambuilding.
Jag tänker att alla avdelningar inom kommunen nog gärna vill göra sådana här saker, men att de inte kan det.
– Absolut. En del verksamheter är skattefinansierade och en del avgiftsfinansierade. Det är förstås olika. Det har jag full respekt för. Det är väldigt lite externa pengar som kommer in i socialtjänsten till exempel.
Han påpekar att bygglovsavdelningen inte äskar skattepengar. Istället tas avgifter ut från kunder.
– Vi följer marknadens variation och vissa år går vi flera miljoner plus, andra år går vi flera miljoner back.
Han tillägger:
– Men det innebär inte att vi inte ska vara varsamma med pengarna. För även de som betalar byggloven har ju rätt att förvänta sig att vi använder pengarna så klokt som möjligt. Men vi har också landets bästa bygglovsavdelning och för att vi ska kunna upprätthålla det så måste det få kosta att utbilda personalen och verksamhetsutveckla om vi ska fortsätta vara det, säger han.
Han påpekar att de handlägger ärenden på fem till sex veckor och att det är ett resultat av att de har så hög kompetens.
Det är många utbildningar. Varför krävs så mycket utbildning för just er kompetens?
– Har du sökt bygglov? Det är nästan omöjligt. Det är fantastiskt snårigt i lagstiftningen vi har och den är inte konsekvent utan det finns sömsmån för tolkningar och rättspraxis. Dessutom är det en av favoritlagarna att ändra i. Vi har ett enormt ansvar gentemot medborgarna och sökande och deras grannar att fatta rätt beslut. Det är skitknepiga grejer. Det kräver hög kompetens som måste ajourhålla sig.
Det är inget man kan läsa sig till själv istället?
– Det gör vi ju, så mycket vi kan. Jag svarar ett rungande både och på det. Vi måste också utbildas.
Hur tror du andra i kommunen reagerar på det här?
– Jag vet inte. Det beror på hur det ser ut förstås. Jag känner inget problem med att motivera det om jag vill ha väldigt bra medarbetare, slippa rekrytera hela tiden, vilket är fantastiskt dyrt, och ska leverera alla de här byggloven. Sedan kanske det blir en normalare situation framöver. Då kanske vi kan göra annorlunda.
Skulle du kunna göra något annorlunda?
– Det tänker vi alltid på, granskning eller inte. Jag tänker att vi kan titta över verksamhetsplaneringarna. Jag tycker fortfarande att vi behöver åka bort. Men det behöver inte vara konferenshotell hela tiden.
Han berättar att de förlade höstens verksamhetsplanering för hela styrkan till ett hotell i Jörn. Där spenderade de en natt med middag.
– Det kändes ganska rimligt med det ekonomiska läget vi hade nu. Vi kunde göra lite nöjen, vi kunde spela lite bowling, jogga eller plocka lite svamp.
Är det slut på de större utsvävningarna?
– Nu vill jag inte riktigt säga utsvävningar där utan jag ser det som investeringar i mina medarbetare. Det tror jag inte alls är slut, men det är roligt om vi kan variera oss och göra lite större åtaganden ibland och sedan lite mindre grejer.