– Firandet kommer att hålla igång i ganska många månader då vi involverat barn som ska få framtidsspana som säga hur staden ska se ut om 25 år. Det blir jättekul att se vad de kommer fram till, säger kommunchefen Kristina Jonsson Sundin som detonerade konfettibomb tillsammans med kommunalrådet Lorents Burman (S).
Firandet började vid lunchtid då lokalhistorikern Ulf Lundström gick tillsammans med marknadschefen Helena Renström från Bonnstan, som brann ned till grunden 1835 och sedan byggdes upp igen. Vandringen direktsändes på kommunens Facebooksida. Lundström berättade bland annat att det var marknad tre gånger på år i Bonnstan och att husen blev två våningar för att mindre mark skulle förbrukas.
Sedan blev vandring vidare. Ett självklart stopp var Nordanå. Där hölls nämligen 100 års-firandet som stad, 1945, och en jättesutställning strax efter krigsslutet
– Den lockade 300 000 besökare under två månader, sade Lundström.
Ytterligare att stopp blev vid Skellefteälven, eller Skelletälva som den en gång hette.
Där berättade Lundström att det fanns planer på att komplettera Lejonströmsbron med ännu en bro redan på 1860-talet men att det dröjde till 1910-talet till det blev av.
Länge var Skellefteå präglat av älven där bryggeriet låg och Stadshuset fanns en bit upp, men då järnvägen byggdes 1912 kom det att ske en förflyttning av fokuset norrut, enligt Lundström.
Skellefteå är en ung stad. Piteå fick stadsprivilegier 1621, Umeå 1622.
– Skellefteå var på gång att bilda stad då. Det som låg Skellefteå i fatet var att vi låg så nära Piteå. Skellefteå hade visserligen större folkmängd än Piteå, men Piteå hade lappmark. Den handeln verkar ha fällt avgörandet till Piteås fördel. Skellefteå ingick i Piteås handelsområde under väldigt lång tid, säger Ulf Lundström till Norran.
– Piteå hade tankar på att Kåge skulle bli staden. Frågan är hur det hade slutat om inte landshövding Montgomery hade drivit frågan så hårt mot stat och regering. I vart fall hade Skellefteå blivit stad senare än det blev nu, berättar kommunalrådet Lorents Burman.
Han är nyfiken på de arbeten om Skellefteå 2045 som nu skolor kommer att starta. Elever ges möjligheter att ge sina framtidsvisioner i stort och smått och i olika konstformer.
– Det kommer att vara i deras händer hur vår framtid ter sig, säger Lorents Burman.