Här är ett utdrag ur boken:
Lördag morgon, den 6 maj, innebar en tidig start för alla inblandade. Det fanns bara några få timmar att spela med innan Peter Carlsson och Malin Fuglesang skulle vidare till Luleå. Förmodligen de viktigaste timmarna för Skellefteå på många år.
En grupp personer från Skellefteå Kraft och kommunen hade förberett programmet in i minsta detalj. Christoffer Svanberg, energibolagets man i Node Pole med arbetsuppgiften att locka elintensiva industrier till norra Sverige, berättar om budskapet han ville inpränta i alla:
– Nu handlar det om att göra vad vi behöver göra för att vinna det här. Det här är en tävling. Det handlar om att vara bäst, inte bara ha de bästa förutsättningarna. Vi hade goda förutsättningar, visade det sig. Men det handlar om att paketera budskapet och sälja in oss själva.
Northvolts utsända, säger han, ska lämna Skellefteå med känslan ”det är hit vi ska, det är här vi ska investera 40 miljarder och skapa 2 500 jobb, ingen annanstans”. Skellefteå är ingen känd stad, förutom för den som gillar ishockey. Nu måste budskapet förmedlas; det här är en stad som folk börjar få upp ögonen för.
Det började vid Norrvalla idrottsplats klockan åtta på morgonen. Där stod en helikopter redo, den som kostat 39 000 kronor att hyra.
Sex personer fick plats i helikoptern. Piloten satt till vänster längst fram. I mitten tog kommunens planeringschef Lars Hedqvist plats. Hans uppgift var att peka ut vad besökarna såg från ovan. Till höger om honom satt Peter Carlsson.
Bakom honom satt Christoffer Svanberg, i mitten näringslivschefen Bengt Ivansson och till vänster, bakom piloten, Malin Fuglesang, som aldrig åkt helikopter tidigare.
När helikoptern lyfte kunde värdarna tacka högre makter för perfekt väder. Efter några minuters flygning passerade man över platsen för den tänkta industritomten, samt ett alternativt område lite längre österut, som sedan skulle bli den plats där batterifabriken hamnade. Överblicken från helikoptern gjorde det enkelt att illustrera hur elförsörjningen utan problem kunde anslutas, hur nära det sedan var till hamnen, som ska byggas ut, och till Rönnskärsverken som det viktigaste exemplet på Skellefteås erfarenhet av storskalig industri.
– Vi flög utmed älven tillbaka in till stan och kunde visa upp olika bostadsområden och tog en sväng över Vitberget innan vi landade vid Norrvalla igen. Säg att vi var i luften i 30 minuter, berättar Christoffer Svanberg.
Sedan väntade en snabb biltransport in till Skellefteå Krafts kontor inne i centrum, där en väl förberedd presentation skulle hållas. Kristina Sundin Jonsson och det socialdemokratiska kommunalrådet Lorents Burman talade, liksom flera andra.
Skellefteås fördelar fokuserades på två aspekter. Det är en tajt kommun med nära till beslut. Det här var före valet 2018 och Socialdemokraterna styrde fortfarande med egen majoritet. Ett handslag med kommunalrådet beskrevs som en garanti för att en överenskommelse gäller. Att kommunen ofta kritiseras för att driva många verksamheter i egen regi blev här en fördel. Att kraftbolaget, hamnen och flygplatsen ägs av kommunen garanterar stabilitet vid en etablering.
Skellefteå Kraft erbjöd fackkunskap om allt kring energiförsörjning och kunde i många fall leverera besked om sådant Northvolt inte ens hunnit tänka på. Budskapet från energibolaget var tydligt: vi kan minimera era risker, vi har svar på era frågor.
– Vi var jäkligt pålästa om batterier och vi satte in batterierna i ett sammanhang utöver bilindustrin, säger Hans Kreisel.
En proffsig film som på några dagar producerats av JKL, en ledande kommunikationsbyrå i Stockholm, visades. I den talade en rad beslutsfattare, lokala och regionala, och företagsprofiler om Skellefteås fördelar. Skellefteå gav i filmen ett väldigt proffsigt intryck.
Peter Carlsson ställde frågor. En av dessa vållade visst bryderi hos värdarna. Peter undrade hur det var med sushirestauranger i Skellefteå. Det var enda gången vi skarvade lite, berättar en person som var med.
Frågan ställdes på fullaste allvar, berättar Peter Carlsson, när jag långt senare tar upp den med honom.
– Vi hade ju redan börjat bygga upp vårt celldesignteam med många japaner och koreaner. Vi visste att med både leverantörer och vårt eget team skulle det bli en ganska stor asiatisk aktivitet och närvaro, säger han.
Efteråt hölls en kort presskonferens där Northvoltchefen uttryckte sig mycket positivt över det han sett i Skellefteå.
– Vi upplevde kanske mer än någon annanstans en väldig uppslutning bakom Skellefteås ansökan. Man visade verkligen en vilja att agera snabbt, kraftfullt och resolut för att se till att det här skulle ske. Det märkte vi. Vi hade ju ett frågebatteri och jobbade med olika checklistor i urvalsprocessen. Skellefteå var snabbare än någon annan att svara på våra frågor. Det fanns en hunger, man stod på tå på ett sätt som vi upplevde som var väldigt förenligt med vår kultur, säger Peter Carlsson när han blickar tillbaka på första besöket i Skellefteå.
Malin Fuglesang gjorde sig redo att lämna Skellefteå med positiva känslor. När de satte sig i hyrbilen för att fortsätta norrut till Luleå upplevde hon att hennes chef var imponerad, och kanske positivt överraskad. Visst fanns det fortfarande saker att fundera på kring alternativet Skellefteå, men det var mycket som såg bra ut.
Det återstod också ytterligare sju platser att inspektera. Gävle och Malmö hade besökts före Skellefteå.
När Malin och Peter kom fram till Luleå väntade nästa mottagningskommitté spänt. Även de hade hyrt in en helikopter. Värdarna såg konfunderat på hur besökarna från Northvolt gick fram och hälsade på piloten som om de vore gamla kompisar.
Det var samma pilot som några timmar tidigare tagit dem med på turen över Skellefteå.