Advokatsamfundet genomförde 2018 en undersökning om hotbilden mot advokater.
– Sedan dess har samtalen ökat från advokater som berättar att de upplever hot, hat och våld. Stödgruppen vi skapade 2018, bestående av advokater som delar erfarenheten av att bli utsatt, har fått arbeta mer de senaste åren, berättar Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund.
Advokatsamfundet avvaktar med att följa upp undersökningen, eftersom CCBE, Rådet för de europeiska advokatsamfunden, förväntas genomföra en omfattande studie i höst. Vad ökningen beror på är svårt att veta säkert, däremot ser Mia en del tendenser.
– Att brottmål ökar och att fler och större sådana hamnar i domstol kan bidra. Vi vet också att advokater som jobbar med människor är extra utsatta. Framförallt ökar hoten vid de fall människor befinner sig i utsatta positioner.
Ett typexempel på ett sådant är Morö Backe-dådet. Advokaten Jens Nyström berättar att hoten pågick under hela perioden han jobbade med fallet.
– Jag fick främst hotmejl, men även telefonsamtal. Jag har fått hot förut, men inte på det här sättet, de ringde till och med min fru.
Hur hanterade du det?
– Ja har haft bra kollegor och andra advokater omkring mig som har stöttat. Jag tycker också att hoten blir en drivkraft. Jag upplever det ännu viktigare att stå upp för rättssystemet och inte ge vika för det som är demokratiskt, säger Jens.
Jens och Mia betonar att problemet handlar om rättssäkerhet.
– Om advokater blir hotade för deras yrkesutövning kanske de inte orkar eller vågar arbeta. Då har vi ett stort problem, säger Mia.
Hon nämner även att okunskap kring advokatyrket är en del av problemet.
– Advokaters jobb är att hjälpa klienten, oavsett vem den är. Man företräder personen, och stöttar självklart inte själva brottet.
Att advokaten sammanblandas med klienten och brottet tror Jens kan bli extra påtagligt i en stad där lokalsamhället kommer nära.
– Morö Backe-dådet blev en lokal fråga som hela staden engagerade sig i. Många kände att det hade kunnat röra vilket barn som helst i Skellefteå, och det skapar ju en oro och att man tycker betydligt sämre om gärningspersonen, säger Jens.
Blev det besvärande för dig?
– Jag har inte känt mig rädd här, vilket kan bero på att ingen har hotat mig i egen person. Det blir ju lättare att vara hotfull när man är anonym och inte behöver ta ansvar över sina handlingar.
Jens tror också att det finns olika incitament till hoten vilka kan variera över landet.
– I södra Sverige där fler skjutningar förekommer, är ofta mycket pengar i form av narkotikahandel inblandat och brotten rör ett helt gäng. Som advokat kan man nog uppleva mer påtryckningar och att man företräder fler människor och inte bara klienten.
Advokater är dessutom enskilda näringsidkare och därför svårare att skydda än åklagare och domare.
– Blir man utsatt ska man kontakta oss så att vi kan bistå med stöd. Vi får också överväga vilka ytterligare åtgärder vi kan vidta utifrån att vi inte är en myndighet. Advokatyrket kan vara ensamt och många söker inte hjälp. Det finns en svårighet att ens samtala om ämnet, eftersom det på något vis ligger i advokatens roll att vara stark. För att motverka ett mörkertal och förbättra situationen är det därför viktigt att vi börjar prata om hoten, säger Mia Edwall Insulander.