Abborrverket: Här är 60-talsmiljön som ska rivas

Det är en rustik koloss som ska rivas de närmaste åren. Mycket av inredningen är kvar sedan vattenverkets start och andas tidigt 1960-tal.

Erik Fahlman har rattat här många gånger. Ratten öppnar eller stänger bottenventilen i en bassäng.

Erik Fahlman har rattat här många gånger. Ratten öppnar eller stänger bottenventilen i en bassäng.

Foto: Yvonne Rönngren

Skellefteå2021-02-01 09:00

Skellefteås gamla vattenverk, Abborrverket, må vara ett av stans tråkigaste hus på utsidan. Men inomhus döljer sig fin inredning och utrustning för den som gillar gammal industridesign.  

– Man borde spara översiktstavlan och ha som dekor på det nya stället, säger Erik Fahlman och Jalle Söderström när vi går en rundvandring. 

Nu när vattenverket inte används är skyddsklassningen borta, och Norran får gå på guidning där besökare aldrig tagit sig in. De två ciceronerna har båda jobbat i huset, och nu är de stationerade på Guldstadens vattenverk.

undefined
Bassängerna står tomma på Erik Fahlman och Jalle Söderströms gamla arbetsplats. Närmast syns sandfiltret där den bruna sanden ännu ligger kvar.

Abborrverket ser litet ut från utsidan, men rymmer mer än man kan tro, eftersom mycket finns på djupet. Sedimenteringsbassängerna går ner till cirka sju meters djup. De ligger ovanpå varandra i lager om fyra, och totalt är det 16 bassänger. 

Abborrverket togs i bruk 1966 och det mesta av originalutrustningen är kvar.

– Det är gammalt tysk teknik som fungerade. Inget sköttes med modern datateknik, istället var det relästyrt, säger Jalle Söderström.

De visar rattar och vevar som man använde manuellt. 

– Den här skulle vridas 160 varv när man stängde inflödet i en bassäng, säger Jalle och visar på en stor vev.

Varje vecka stängdes någon av bassängerna av för rengöring då en skrapa drog bort sediment som bildats i botten. Varje bassäng blev alltså rengjord var 16:e vecka. 

undefined
Förfallet har tilltagit sedan arbetsplatsen stängdes. Här en flagnad vägg i källaren.

Vi går vidare till källaren där många väggar ser slitna ut.

– Förfallet ökade nog när vi hade flyttat, säger Erik. Att färg lossnar från väggarna beror på att vi använt mycket kalk, det tillsattes för att öka pH-värdet. 

I källaren visar de intaget av vatten, som ligger på samma nivå som Skellefteälvens yta. Därför ser vi än i dag mörkt älvsvatten som dock inte ska pumpas in och bli dricksvatten.

Älvsvattnet var främsta orsaken till att Abborrverket avvecklades. Det hade ojämn kvalitet och reningen var komplicerad. Systemet var också sårbart eftersom vattnet bara togs in på ett ställe.

Beslut togs om ett nytt vattenverk i Medle, och en tid därefter drabbades Skellefteå av parasiten cryptosporidium som befäste riskerna med att förlita sig på älvsvatten.

Guldstadens vattenverk började leverera i januari 2020 och en månad senare skickades de sista vattendropparna ut från Abborrverket.  

Huset ska rivas av samma firma som bygger Karlgårdsbron. De två kollegerna säger att det är nostalgiskt att vandra runt där igen, kanske för sista gången. 

– Vi hade jour på nätter och helger så man har tillbringat mycket tid här säger Jalle när vi är tillbaka i det ombonade manöverrummet.

Det har gått drygt 1,5 år sedan de började vara på Guldstadens vattenverk för att testköra. 

– Skillnaden i arbetsmiljö är som natt och dag. Även när det gäller tekniken blev det ett enormt kliv, enas de två. 

undefined
Jalle Söderström gillar designen på den gamla utrustningen. Här visar han en styrpulpet där man kunde sköta snabbfiltret. Det var sista momentet i reningen.

De tycker att gamla vattenverket fungerade bra med tanke på sin ålder. Nu hoppas de på en god driftsäkerhet även på nya stället.

– Nu har vi datateknik som skulle kunna strula, men det finns experter som vi kan kontakta, säger Erik Fahlman. 

Eftersom råvattnet i nya vattenverket tas från marken har det lägre temperatur. Så arbetsmiljön bland rör och bassänger har blivit kallare. 

– Men det är förstås bra att vi kan leverera bättre vatten till kunderna, säger Jalle Söderström. 

Nu hoppas han att den fina utrustningen i huset tas tillvara.

– De har läcker design och skulle passa som dekor i restauranger eller liknande, säger han.

Vattnets historia

Hösten 1895 fick boende i Skellefteå stad rinnande vatten i ledningar till sina hus. Vattnet togs från Falkträsket, och leddes i järnrör ner till staden. Projektet firades med köp av fontänen Johanna i parken.

Tidigare hade folk hinkat vatten från älven, vilket dels var tungt och dels innebar hälsomässiga risker eftersom avloppsvatten rann rakt ut i älven.

Falkträskets kapacitet blev successivt för låg, och Abborrverket togs i bruk 1966.  

Skellefteå landskommun hade ett eget vattenverk i Slind.

Karta: Ernst Westerlunds Alle
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!