I mitten av december berättade Norran att en SK Lejon-spelare fotograferat en tjej under en intim träff. Bilden spreds till lagkamrater i sociala medier. Trots att klubbledningen kände till det fick spelaren fortsätta i laget.
Ordförande i föreningen sa då att de skulle avvakta polisutredningen och hur domen blev innan de gick vidare med diskussioner i styrelsen. Spelaren fick strax före jul ett strafföreläggande för kränkande fotografering och förtal och har fortsatt spela.
När Norran kontaktar ordförande Johan Marklund svarar han att de inte svarar via telefon utan via en skrivelse. I den konstaterar de att spelaren dömts och att ”brottets art och den skada som denne orsakat är djupt beklagligt. Spelaren är djupt ångerfylld.”
De skriver även att föreningen har vidtagit flera åtgärder – oklart vilka. De hänvisar även till att det skett utifrån barnkonventionen, ”eftersom det berör en person under 18 år”. Av respekt för den drabbade har de valt att hantera ärendet internt med så få personer som möjligt.
”Vår slutenhet har syftat till att inte öppet delta i diskussioner kring det inträffade. Vi vill inte göra innehållet till allmängods och därigenom riskera att försätta den drabbade i situationer som denne inte har kontroll över. Vår tystnad har skapat ilska och frustration hos vissa. Förståelse hos andra. Vi har varit medvetna om att kritik skulle komma och att det kan uppfattas som att föreningen varit passiva eftersom inget av vad vi gjort har beskrivits eller redovisats för media, medlemmar i vår förening eller andra. Vi bedömer att vi bidragit till att inte ge ytterligare näring i den efterföljande diskussionen.”
Norran mejlar kompletterande frågor.
Vi ser att spelaren fortsatt spela trots föreläggandet – varför?
”Vi har rådfrågat andra föreningar som haft liknande fall samt sett över vad barnkonventionen säger. Ett straff är utdömt av svenska rättsväsendet och ett uteslutande ur föreningen hade varit en dubbelbestraffning”, skriver Johan Marklund.
Vilka signaler tror du det beslutet sänder till övriga spelare och utåt mot allmänheten?
”Vi jobbar med inkludering istället för exkludering, personen har fått ett straff utdömt och vi ska fortsätta vårt arbete med att utbilda våra ungdomar både inom ishockey och till goda samhällsmedborgare. Truppen i aktuellt lag har själva kallat till ett lagmöte där spelaren fick ett mycket kraftfullt fördömande av sina lagkamrater, man fördömer handlingen men inte människan som mår dåligt och är ångerfull, med all rätt. Det känns bra att laget agerat. Vi behöver dock fortsätta jobba med våra ungdomar och ledare i dessa frågor, det är ett arbete som aldrig får stanna av.”
Sportchefen Lars Westermark, även polischef i Skellefteå, träffade brottsoffrets familj för att diskutera ärendet och göra upp en plan med åtgärder.
I samband med att Norran berättade om detta sa Annika Noreé, lektor i straffrätt vid Stockholms universitet:
– Det låter som jäv. Polisen bör inte befatta sig med detta och inte diskutera någon taktik tillsammans med brottsoffrets familj. Det kan vara olämpligt och till och med straffbart.
När sportchefen Lars Westermarks delaktighet blev känd valde polisområdeschefen i Västerbotten, Anna Jonsson, att överlämna saken till polisens avdelning för särskilda utredningar, SU.
– De får avgöra om det är någon som gjort något fel eller inte, sa hon.
Strax före nyår öppnades en förundersökning om polischefens agerande. Chefsåklagare Per Nichols vid särskilda åklagarkammaren tog beslutet. Inga utredningsåtgärder är ännu vidtagna och han vill inte gå in närmare på vad som händer nu.
– Nej, i ett sådant här skede vill vi inte berätta så mycket, det handlar om att inte störa utredningen.
Hur lång tid kan utredningsarbetet ta?
– Det är svårt att spekulera i då det kan bero på så många faktorer.
Om det är en relativt begränsad händelse som ska utredas, exempelvis ett olämpligt möte, kan det ändå ta lång tid?
– Jag har läst era artiklar, och med all respekt för dem, vi kan aldrig utgå från att det förhåller sig på ett visst sätt. Utan vi kommer att vända på rimligt många stenar för att verkligen gå till botten med det som hänt.