Byggplatsen sett från ovan. Närmast i bild finns sommarstugor intill Falkträsket.
Här byggs en av de nya gatorna. Framför platschef Gunnar Sjöberg ligger dräneringsrör täckt av en vit fiberduk.
Grävmaskinen lyfter ner elledningen till graven. Det är en högspänningsledning som ska förse hela området med el.
Här ska elledningen ligga under en korsande gata och den dras därför in i ett skyddande rör. Även de övriga gula rören ska fyllas med ledningar, för bredband och gatlyse.
Elkabeln dras ut med hjälp av grävmaskinen, och plaströret måste hållas fast så det inte följer med.
Platschef Gunnar Sjöberg vid ledningsgraven där elkabeln ska ligga. Där ska även en jordande kopparlina läggas ner, samt kabel för bredband och gatlyse. Intill görs en gång- och cykelväg och längst till höger ligger blivande Dansgatan.
Här ska någon bo. Två tomter som ligger mellan gatan och en skogsridå som ska vara kvar.
Hörntomt på den översta gatan. Svarta slangen är för vatten och det orange röret är spolbrunn för avlopp och spillvatten.
Den översta gatan. Bortanför skogen ligger Falkträskvägen.
Det handlar om nya bostadsområdet Falkträsket. På stora bilden ser du de tre nya gatorna Foxgatan, Salsagatan och Turgatan.
Närmast i bild syns sommarstugorna som ligger intill sjön.
För ett drygt år sedan började arbetena, som görs av Skanska väg och anläggning. Först lades vatten- och avloppsledningar längst ner i marken, på detta har man nu byggt gatorna.
Var hård kritik
Byggandet i den här sluttningen var hårt kritiserat när kommunen gjorde den första översiktsplanen under åren 1990-1992.
Främsta motståndet kom från folk som hade stugor vid sjön. Kritikerna anförde bland annat att marken ligger i norrsluttning och är vattensjuk. "Marken blir fukthållande, flytbenägen och tjälaktiv" skrev en kritisk arkitekt.
Byggandet kom igång och det visade sig att kritikerna haft rätt. Den höga grundvattennivån gjorde att vatten hade svårt att rinna ner i marken. Lågt belägna tomter kunde svämma över vid regn.
Gjorde ny plan
Från början bebyggdes bara halva sträckan upp till Falkträsket.
Sedan gjorde kommunen en ny detaljplan för resterande del, med start år 2011. Det gjordes särskilda utredningar om just vattenfrågan.
Slutsatsen blev att det ska gå att bygga vidare om man dränerar extra väl och därmed sänker grundvattennivån. Dessutom skapas dammar där regnvatten kan samlas upp.
Nu står jag alltså här på dessa blivande tomter.
När det gäller lutningen mot "fel" väderstreck så är den faktiskt inte så farlig. Nu när all skog är borta känns platserna inte som bakland.
Hur det blir med grundvattnet återstår att se. Det är sagt att det ska sänkas tack vare dränering.
– Vi har lagt så kallad vägterrassdränering på båda sidor av alla gator samt gång- och cykelvägar, säger platschefen Gunnar Sjöberg.
Denna dränering syns som vita linjer längs med gatorna på drönarbilden. De har täckts med fiberduk så att inte finkornig sand ska rinna in och täta till rören.
– Vi gör brunnar med jämna mellanrum så man kan komma in och spola ledningarna ifall de händelsevis skulle bli täta.
Kört bort lera
Ytterligare en åtgärd är dräneringsslang nedgrävd tillsammans med vatten- och avloppsledningarna.
Att området är vattensjukt var markarbetarna inställda på, men det var mera blött än väntat.
– Det var mycket lera som vi tvingades köra bort, den går inte använda som fyllnadsmassor. Vi fick också göra pumpgropar för att få bort vatten. Så lite besvärligare än väntat var det, säger Gunnar Sjöberg.
Släpp nästa höst?
Till våren ska gatorna asfalteras och därefter kan spekulanter gå in på området för att se hur det blev.
– Om grundvattennivåerna sjunkit tillräckligt mycket så blir det tomtsläpp nästa höst, säger Patrik Larsen, exploateringschef i Skellefteå kommun.
Han bekräftar att en del av de bebyggda tomterna fick problem med regn- och tövatten.
Han säger att kommunen har hjälpt till genom att gräva avledande diken och gett rådgivning.
– Men totalt sett tycks det ha blivit bättre, så blir det när ett bostadsområde blir äldre. De rör som går i marken hjälper till att successivt avvattna.
Vanligt problem
Patrik Larsen säger att det var samma problem med Morö Backe och Mobacken när de bebyggdes. Det beror på att stora delar av staden är byggd på sediment.
Varför fortsätter man då bygga när problem är kända?
– De bästa platserna i Skellefteå är redan bebyggda. Alternativet vore att inte bygga alls, svarar Patrik Larsen.