Våldsdramat inträffade i en källare i Skellefteå vid 21-tiden den 28 juni, vilket Norran tidigare berättat om.
Det börjar med att två pojkar möts för att reda upp en tidigare konflikt. Flera andra personer befinner sig i källaren, varav två har kallats att vittna vid rättegången.
Pojkarna hamnar ansikte mot ansikte och plötsligt inleds våldsangreppen. Personer på plats filmar händelseförloppet, ett material som åklagaren ska visa vid rättegången.
– Den pojke som senare blir knivhuggen inleder med att utdela något knytnävsslag, det syns också en rörelse som antyder att han skallat den andre, säger Irene Falk.
Filmen visar sedan hur 17-åringen tar fram en kniv och går till angrepp.
– Det handlar om flera knivhugg, flera träffar kläderna eller rakt ut i luften. Men två knivhugg träffar överkroppen varav ett så allvarligt i ryggen att det uppstår livshotande skador, säger Irene Falk.
Varför bedöms det som mordförsök?
– Knivvåldet har orsakat två skador mot överkroppen varav den ena var livshotande. Den åtalade har visat särskilt hänsynslöshet genom att han medtagit en kniv till platsen och utan förvarning upprepat stuckit målsäganden.
– Hugger man upprepade gånger med en kniv mot överkroppen på en person tyder det på har ett uppsåt att vilja träffa med kniven. Han måste ha förstått att agerandet innebar en risk att personen kunde dö. I första hand menar jag att det har funnits ett direkt uppsåt att döda. Efter vad som inledningsvis inträffade är det ändå inte försvarligt att hugga någon med en kniv, det är ett oproportionerligt våld, fortsätter Irene Falk.
Hon berättar att två kortare filmsekvenser ingår i utredningen, vilket utgör en central bevisning för gärningen:
– Det är ett kort förfarande. Det finns inga verbala dödshot, däremot säger målsäganden plötsligt att ”det finns en kniv”.
Förundersökningen visar att polisen kallas till lasarettet två dagar efter händelsen, varför det?
– Målsäganden har först inte velat berätta vad som egentligen förorsakat skadorna, han sökte vård samma kväll. Det är först senare, när flera följdfrågor ställts av vårdpersonalen, som det kommer fram vad som ska ha hänt, svarar Irene Falk.
Advokat Jens Nyström:
– Min klient har i förhör berättat att han blir uppringd med en uppmaning om att målsäganden vill att de ska mötas efter en tidigare konflikt. Först vill han inte men låter sig övertalas dels av målsäganden, dels av andra. De möts i en källare i ett flerfamiljshus och de kommer direkt i en konflikt. Han blir angripen med våld genom slag och att han skallas i ansiktet.
Hur kan man hugga någon med kniv flera gånger och ändå förneka brott?
– Han tog med sig kniven för att skydda sig. Sedan är det ett snabbt förlopp där han först är den som angrips med våld. Han menar att han försvarat sig och agerat i nödvärn. Under alla omständigheter fanns inget uppsåt att döda. Det här är något som tingsrätten får ta ställning till, såväl uppsåtsfrågan som frågan om nödvärn.
Inledningsvis uppgav polisen i slutet av juni att målsäganden var en pojke i tolvårsåldern. Detta vänder sig Jens Nyström emot.
– Utifrån vad som framkommit ska man bedöma det som att det var två åldersmässigt jämbördiga parter som möttes i källaren. Det är min bestämda uppfattning.