För- och nackdelar med kejsarsnitt: Sex frågor och svar

I dag föds knappt vart femte barn i Sverige med kejsarsnitt. Vissa är planerade enligt moderns önskemål, medan andra görs akut. Men vad krävs egentligen för att få det beviljat? Johanna Sundqvist, överläkare vid kvinnokliniken i Skellefteå, och aurorabarnmorskan Kaisa Edström ger svar på några av de vanligaste frågorna om kejsarsnitt.

Johanna Sundqvist, överläkare vid kvinnokliniken i Skellefteå och Kaisa Edström, aurorabarnmorska i Skellefteå, möter många kvinnor som önskar planerat kejsarsnitt.

Johanna Sundqvist, överläkare vid kvinnokliniken i Skellefteå och Kaisa Edström, aurorabarnmorska i Skellefteå, möter många kvinnor som önskar planerat kejsarsnitt.

Foto: Ebba Andersson

Skellefteå2021-12-14 07:15

Födelse av ett barn är ett av de mest omvälvande och betydande ögonblicken i varje förälders liv och kvinnans upplevelse av förlossningen kommer med största sannolikhet att bäras med under lång tid. Enligt Socialstyrelsen finns därför ett behov av ett individualiserat val av förlossningssätt.

Förlossningsvården rekommenderar vanligen vaginal förlossning i första hand, om det inte föreligger någon medicinsk risksituation, berättar Johanna Sundqvist. Anledningen är att det är bästa alternativet för både mamman och barnet på både låg- och kort sikt.  

 Får man välja att föda med kejsarsnitt i dag? 

 – Om förlossningsrädslan känns överväldigande är det viktigt att man berättar det för barnmorskan på mödravårdscentralen så tidigt som möjligt. Då kan man få stöd av specialutbildade barnmorskor och förlossningsläkare. Målet är att uppnå en säker förlossning och att förlossningsupplevelsen ska bli så bra som möjligt, säger Johanna Sundqvist. 

 Vad krävs för att man ska få göra planerat kejsarsnitt?

 – Ingen blir nekad ett planerat kejsarsnitt. Står man kvar vid sin önskan efter att vi grundligt pratat igenom andra möjligheter får man ett kejsarsnitt beviljat. Men det krävs ett samarbete där man pratar med oss och förklarar orsaken till den viljan, berättar Johanna Sundqvist. Det är också viktigt att man får information om för- och nackdelar med de olika förlossningssätten.

 Vilka för- och nackdelar finns med kejsarsnitt?

 – Nackdelarna är ökad risk för blödningar, infektioner och blodproppar för kvinnan. Även sammanväxningar i buken och inväxt av moderkakan i livmoderväggen. Både akuta och planerade kejsarsnitt ökar risken för att livmodern brister vid nästa förlossning, eller för att moderkakan växer in i operationsärret. Detta är ovanliga komplikationer, men risken ökar något för varje kejsarsnitt kvinnan går igenom, säger Johanna Sundqvist och tillägger: 

 – Allvarlig syrebrist hos barnet efter vaginal förlossning är mycket ovanlig, men den risken minskas vid ett planerat kejsarsnitt. Risken för urininkontinens är något större hos kvinnor som fött vaginalt än hos kvinnor som genomgått kejsarsnitt, men även kvinnor som förlösts med kejsarsnitt drabbas av urininkontinens.

 Hur kan man förbereda sig för ett eventuellt snitt? 

 – Mentalt bör man förbereda sig på en mer smärtsam och en längre återhämtning än vid vaginal förlossning, förklarar Kaisa Edström och tillägger att återhämtningen vid en okomplicerad vaginal förlossning är betydligt lindrigare. 

 Hur är återhämtningen?

 – Efter snittet ska man inte lyfta tungt. Såret i huden börjar läka direkt, men det tar fyra veckor innan bukväggen har läkt. Det kan göra ont i magen och kring operationssåret, men det är ändå viktigt att man rör på sig. Det gör att läkningen går snabbare samtidigt som det minskar risken för blodpropp och förstoppning, säger Kaisa Edström.

Hur länge har man ont efter kejsarsnitt?

 – Det är bra att ta smärtstillande läkemedel regelbundet de första dagarna efter snittet. Smärtorna avtar gradvis under de första 1-2 veckorna efter operationen, säger Johanna Sundqvist. 

Kejsarsnitt

Frekvensen planerade kejsarsnitt är låg i Sverige bland förstföderskor, men betydligt vanligare bland omföderskor. Förstföderskor är överrepresenterade sett till akuta kejsarsnitt. Akuta kejsarsnitt är något vanligare än planerade. 

Antalet kejsarsnitt ökade under 70-talet, sjönk något under 80-talet, ökade markant under perioden 1993–2006, och har sedan dess legat relativt stilla på cirka 18 procent i riksgenomsnitt.   

Källa: Socialstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!