På Bolidenskolan gick 37,5 procent av eleverna ut med godkända betyg i alla ämnen efter läsåret 2018/2019, vilket är den senaste statistiken från Skolverket. Och så har det sett ut länge.
Av den anledningen valdes Bolidenskolan för fyra år sedan ut att delta i projektet "Samverkan för bästa skola”. Skolverket erbjuder genom detta riktade insatser för att stärka skolan i arbetet med att förbättra utbildningen.
– Vi har jobbat med att förändra vårt arbetssätt till ett mer formativt förhållningssätt. Med det menas att lärarna ger kontinuerlig feedback, att man pratar med eleven om det som eleven vill förbättra och hur man ska nå målen, berättar Jenny Eriksson, rektor på Bolidenskolan.
Skolan har en utökad personalgrupp med två lärare per lektion för att kompensera elever med extra behov.
Nu är det större fokus på elevernas kunskaper än på den sociala biten, som tidigare varit centralt.
– Det har i studier visat sig vara ett framgångsrecept. Samtidigt tycker vi att det är viktigt med den sociala biten och vi har alltid vuxna som är ute i korridorerna om någon elev behöver någon att prata med till exempel.
– Under de senaste fyra åren har meritvärdet ökat, men vi har fortfarande långt kvar att gå, säger Jenny Eriksson.
Nu kliver de in i en ny del av projektet som fokuserar på språk- och kunskapsutveckling.
– Det tar sju år för en nyanländ elev att lära sig skolspråket, vilket kan vara en anledning till att det blir en utmaning för nyanlända att gå ut med godkända betyg. Ibland kommer de till oss i nian och har en osammanhängande skolbakgrund, då är det svårt att klara målen.
Men enligt Skolverkets statistik presterar även de svenska eleverna sämre. Läsåret 2018-2019 klarade endast 53,1 procent att få fullständiga betyg.
– Boliden är ett område med stora socioekonomiska skillnader, där skolans kompensatoriska uppdrag är en stor utmaning för oss, menar Jenny Eriksson.
En annan negativ faktor tror hon är att de saknat en stabil lärarkår, främst i de yngre årskurserna. Klasser har bytt lärare ofta.
– Det kan ha påverkat elevernas studieresultat negativt. Många lärare som arbetat här har bytt till centrala Skellefteå om det kommit ut en tjänst där. I perioder har vi haft svårt att rekrytera behöriga lärare, men nu är det fler som söker sig till Boliden.
Hon tror att deras hårda arbete de senaste åren har betydelse för förändringen. Att det påverkat bilden av skolan positivt, till en ”plats där man kan göra skillnad.”
– Vi har en lärarkår nu som tar elevernas studier på allvar och jag är imponerad över arbetet de bedriver, säger Jenny Eriksson.
Vid Örjansskolan fick 60 procent av eleverna fullständiga betyg, läsåret 2018–2019. Men enligt statistik från Skolverket har Lövångerskolan sämst resultat av samtliga skolor i kommunen, endast 34 procent går ut med fullständiga betyg. Men rektor vid Lövångerskolan, Johan Rönnberg, opponerar sig. Han förklarar att det blivit en miss vid inrapporteringen till Skolverket. Han tar själv fram statistik från skolans system Infomentor. Den är bättre: Här fick 62 procent av niorna fullständiga betyg det år vi tittat på. Men inte heller det är mycket att skryta med.
– Vi har många utlandsfödda elever med varierande skolbakgrund och kunskaper i svenska språket. Det gör det svårt att uppnå målen. I exempelvis idrott är det en förutsättning att man lär sig att simma för att bli godkänd. Många nyanlända har ingen vattenvana sedan tidigare, då blir det svårt att hinna lära sig det i skolan, berättar Johan Rönnberg.
Även han anger socioekonomiska förklaringar till skolans sämre resultat:
– Få föräldrar med eftergymnasial utbildning och sämre ekonomiska förutsättningar, kan även det bidra till att eleverna har lägre betyg.
Han har jobbat som rektor på Lövångerskolan i drygt två år. Tidigare var han biträdande rektor på Norrhammarskolan. Han säger sig brinna för att få en likvärdig skola i hela Skellefteå kommun.
– Chansen att lyckas ska vara lika stor oavsett var i Skellefteå man bor. Det behöver vi jobba mer med för att det ska bli verklighet, säger rektor Johan Rönnberg.
Att hitta sätt att kompensera så att alla elever blir behöriga till gymnasiet är det viktigaste av allt, säger han. Viktigare än antalet lärare.
– Sedan jag började här har antalet behöriga till gymnasiet ökat med minst tio procent. Vi fortsätter arbetet med att fler elever ska gå ut med godkända betyg genom att arbeta på nya sätt och satsa på studiemiljön. Nu har jag till exempel köpt in ett ljudutjämningssystem som gör att det läraren säger hörs lika tydligt för alla elever och att ljudnivån i klassrummet blir behaglig att arbeta i, säger han.
På Lövångerskolan arbetar de mycket med digitala hjälpmedel och läromedel och Johan Rönnberg hoppas på att det ska utvecklas ännu mer.
– Vi hoppas att det ska finnas hjälpmedel som automatiskt översätter till modersmålet, då skulle eleverna lättare kunna hänga med i alla ämnen och sedan får det svenska språket komma med tiden. Då skulle eleverna inte hamna efter på grund av språket.
Lövångerskolan försöker också ha två lärare på varje lektion. Och även här ser de bättre resultat hos tjejerna.
– Vi behöver jobba med att motivera killarna mer, göra skolan mer intressant för dem och ställa högre krav.
Till hösten är tanken att Lövångerskolan ska börja med studiegrupper som är bemannade med utbildade lärare.
– Det är en ny satsning i Norrland med AIL-lärarutbildning som innebär att man kan studera till lärare samtidigt som man jobbar. Vi har två kandidater som ska börja hos oss, säger han.
Man erbjuder även sommarskola för dem som behöver det.
– På grund av hur betygen ser ut kommer vi den här sommaren att ha fler pedagoger än vanligt som håller i den. Här finns möjlighet för elever att ta igen saker som de missat under året för att höja studieresultatet.
Även samarbetet med föräldrarna är viktigt för resultatet.
–Det har fallit rejält under senaste året på grund av att vi inte haft föräldramöten under pandemin. Men jag vet redan nu att studieresultaten för det här året visar att andelen behöriga till gymnasiet ökar, säger Johan Rönnberg.