Häktad för våldtäkt – släpptes direkt: ”En stor skada”

Skelleftebon häktades vid 14-tiden i onsdags, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. 20 timmar senare släpptes mannen eftersom bevisningen plötsligt hade försvagats. ”Det här visar vikten av att polis och åklagare snabbt vidtar de viktigaste åtgärderna först”, säger advokat Fredrik Elveros.

Advokat Fredrik Elveros planerade att försöka få klienten frisläppt. Men åklagaren hann före och beslutade att Skelleftebon omedelbart skulle släppas fri, bara 20 timmar efter häktningen.

Advokat Fredrik Elveros planerade att försöka få klienten frisläppt. Men åklagaren hann före och beslutade att Skelleftebon omedelbart skulle släppas fri, bara 20 timmar efter häktningen.

Foto: Hans Berggren

Skellefteå2020-09-17 16:45

Norran kunde på onsdagen berätta att en man i Skellefteå hade häktats, misstänkt för våldtäkt den gångna helgen.

Målsäganden är en kvinna som var på besök hos mannen, de två känner varandra sedan tidigare.

Både i polisförhör och vid häktningsförhandlingen så förnekade mannen att han begått något brottsligt.

Lycksele tingsrätt, som tillfälligt hoppade in och ersatte Skellefteå tingsrätt vid förhandlingen, beslutade att mannen skulle häktas.

Domstolen bedömde att det, utifrån den bevisning som åklagare Linnea Hedström presenterade vid förhandlingen, fanns sannolika skäl för brottsmisstankarna.

Detta är den starkare brottsmissstanken, skäligen misstänkt är den svagare (då häktas personen bara en vecka, sedan måste ny bevisning presenteras).

Skelleftebons advokat Fredrik Elveros säger till Norran:

– Vid häktningsförhandlingen i onsdags påpekade jag att flera utredningsåtgärder inte hade vidtagits, och att speciellt en viktig åtgärd borde ha gjorts inför häktningsförhandlingen. Exakt vad detta handlade om vill jag inte kommentera utifrån förundersökningssekretessen, men utan den åtgärden menade jag att brottsmisstankarna inte kunde nå upp till ”sannolika skäl”.

Vad hände därefter?

– Vid tio-tiden på torsdagsförmiddagen kom beskedet från åklagare Linnea Hedström att min klient omedelbart skulle släppas från häktet. Detta skedde efter att nya utredningsåtgärder vidtagits, vilket i sin tur gjort att misstankarna hade försvagats, svarar Fredrik Elveros.

Hur upprörd är du över att inte viktiga utredningsåtgärder beordrats av åklagare och att Skelleftepolisen inte genomfört dessa?

– Jag vet att det är en snäv tidsram för polis och åklagare inför en häktning, det handlar totalt om maximalt fyra dygn. Men det belyser hur viktigt det är att det snabbt vidtas alla relevanta utredningsgärder som talar både för och emot den misstänkte. Man ska också komma ihåg att det efter en häktning ofta sprids väldigt snabbt vem den misstänkte är, vilken givetvis innebär en stor skada för den som drabbas.

Men utredningen är inte nedlagd och brottsmisstankar kvarstår. Plötsligt kan det ju framkomma bevisning som är försvårande?

– Naturligtvis har du rätt i en ren objektiv mening. Därför följer vi den fortsatta utvecklingen av förundersökningen, men just nu är min klient givetvis lättad. Han medger att det varit ett sexuellt umgänge men att inget våld, tvång eller hot förekommit, svarar Fredrik Elveros.

Åklagare Linnea Hedström:

– Jag kan inte gå på vilka nya utredningsåtgärder som genomförts, men utifrån vad som nu framkommit så bedömer jag inte längre att det finns sannolika skäl för det misstänkta brottet. Det är mitt ansvar som åklagare att hela tiden ompröva och bedöma misstankegraden, vilket gör att jag inte får låta någon sitta kvar om misstankegraden sjunker.

Borde inte de här utredningsåtgärderna, som uppenbarligen var väldigt viktiga, ha gjorts redan före häktningsförhandlingen?

– Det är alltid svårt att veta exakt vilka åtgärder som ska göras. Vid häktningsförhandlingen ansåg jag att det förelåg sannolika skäl, vilket också tingsrätten höll med. Man hinner inte alltid med allting, men jag har svårt att säga varför just detta inte hanns med, svarar Linnea Hedström.

Olika skäl för häktning

Sedan en brottsmisstänkt person gripits måste det inom fyra dygn hållas en häktningsförhand ifall åklagaren anser att det finns skäl för att personen ska sitta frihetsberövad i väntan på åtal och rättegång.

De tre vanligaste häktningsskälen är att den misstänkte på fri fot på olika sätt kan försvåra utredningen, att denne kan begå nya brott samt att minimistraffet för brottet är två års fängelse.

Andra skäl är om det finns risk att personen flyr landet eller att personens identitet är okänd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!