SA22C på Anderstorspgymnasiet har engagerat sig för att behålla skolfotot.
Längst bak: Lova Åkerlund Olsson, Lova Falkman, Alva Karlsson Rönnlund, Vera Stadin, Leo Ingvarsson, Klara Berggren, Naomi Viklund, Signe Karlsson.
Mitten: Stella McDonough, Ebba Ljungberg, Alma Löfroth, Wille Rydén, Ludvig Stocksén Nilsson, Tyra Lundström, Klara Bredin.
Längst fram: Maximilian Lundman, Oscar Walter, Leo Burström, Algot Pettersson.
I början av månaden kunde vi berätta att skolfotograferingen i Skellefteås kommunala skolor slopas helt. Det blir alltså varken porträttbilder, klassfoton eller skolkatalog i år.
Beslutet gäller för både grundskolan och gymnasiet och har väckt starka reaktioner.
– Alla tycker det är skit! Katalogen är viktig för att komma ihåg sin skolgång. Det är en tradition som vi vill ha kvar, säger 18-årige Ludvig Stocksén Nilsson, en av initiativtagarna till namninsamlingen.
Detta med att starta namninsamling började mest som ett skämt, då Ludvig och hans klasskompisar satt och vädrade sitt missnöje på en lektion. Men sedan gjorde de faktiskt slag i saken och gensvaret har varit enormt: på kort tid har de alltså fått in över 600 namnunderskrifter.
– Vi har skickat länken till kompisar och sen har det bara spridit sig. Det är gymnasieelever från flera skolor som har skrivit under.
Han och hans klasskompisar går i årskurs tre. I Skellefteå har det blivit tradition att just treorna spexar till det på klassfotot. Det kan till exempel handla om att klä ut sig eller ha ett särskilt tema, och att gå miste om just detta svider extra mycket tycker klassen.
– Beslutet kom som en chock för oss. Vi fick inget att säga till om, säger Klara Bredin.
Skolkatalogen kan vara rolig att ha som ett minne och plocka fram om kanske 20 år, tycker eleverna i klass SA22C.
”Alla vi pratat med har stöttat oss och uttryckt uppskattning”, säger eleverna.
Tidigare har två argument framförts för beslutet – det handlar dels om hänsyn till elever med skyddad identitet, dels att skolan i huvudsak ska vara avgiftsfri. Att köpa skolfoton är visserligen frivilligt, men vårdnadshavare som inte tycker sig ha råd kan ändå känna en press att köpa.
Klass SA22C på Anderstorpsgymnasiet ger inte mycket för de argumenten.
– Det har alltid funnits elever med skyddad identitet men det har inte varit något problem. Det är väl bara att se till att de inte står med på klassfotot? säger Ludvig Stocksén Nilsson.
Klara Bredin håller med och tillägger:
– Vi betalar ju redan för våra egna pennor och block så vi tycker inte man kan säga att gymnasiet är avgiftsfritt. Då kan vi lika gärna betala för skolkatalogen också.
Hela SA22C såg fram emot att spexa till det på årets klassfoto.
Men namninsamlingen till trots blir det ingen förändring i år. Nu hoppas klassen i stället att kommunen tänker om till kommande läsår.
– Målet är att skapa förändring för framtiden och visa att vi elever faktiskt bryr oss om de frågor som berör oss, säger Ludvig Stocksén Nilsson.
Christer Westlund, avdelningschef för gymnasiet, hänvisar till dataskyddsförordningen GDPR som främsta argument till att slopa skolfotona.
– Naturligtvis förstår jag elevernas syn på saken. Det är ju en lång tradition som försvinner, säger han.
De senaste åren har flera kommuner valt samma väg, ofta med hänvisning till just GDPR. Men enligt Svenska Fotografers Förbund, SFF, är GDPR-oron obefogad – deras egna jurister säger att lagen inte står i vägen för fotografering.
Christer Westlund är inte lika övertygad.
– GDPR-reglerna är omfattande. Det skulle innebära massor av utredningsarbete för oss att ta reda på hur personuppgifter hanteras, hela vägen från kameran till den färdiga katalogen.
– Kameror i dag är ofta kopplade till molnet. Hur kan vi till exempel garantera att bilderna inte tar vägen någonstans?
Christer Westlund, avdelningschef för gymnasieskolan i Skellefteå kommun. Arkivbild.
Skolkatalogen i Skellefteå – nu ett minne blott.
Många har engagerat sig i frågan om skolfotografierna. En omröstning på norran.se har fått över 2 000 läsare att tycka till. Ungefär tre fjärdedelar tycker att beslutet är dåligt.
Han poängterar att skolfotografering inte heller ingår i skolans uppdrag enligt skollagen.
– Därför är det inte prioriterat av oss. Det är också en principfråga: ska vi verkligen bistå ett externt företag att sälja produkter till våra skolelever?
Kan inte skolfoton ha en pedagogisk funktion genom att hjälpa personalen att hålla koll på eleverna?
– Så kan det vara. Men det överväger inte den regelefterföljning som vi nu har valt.
Christer Westlund lyfter också argumenten kring kostnad och att värna om elever med skyddad identitet.
– Det låter kanske enkelt att bara ”se till” att berörda elever inte är med på fotot. Men i praktiken är det inte så lätt.
– Och visst, eleverna betalar redan för pennor och block, men då är det väl onödigt att lägga på dem ytterligare en tung kostnad i form av en skolkatalog.
Kan gymnasieelevernas namninsamling få er att tänka om?
– Beslutet är redan fattat. Men jag är glad att de engagerar sig. Från kommunens sida vill vi jättegärna ha en dialog med eleverna, det bästa vore om det skapades en övergripande elevorganisation för hela gymnasiet i Skellefteå. Det är trots allt 2 300 elever, en jätteviktig grupp för oss som vi gärna vill prata med, säger Christer Westlund.